Ordspråksboken

Salomo föddes omkring år 1000 f Kr som son till Israels kung David och dennes hustru Batsheba. När David dog ca år 965 f Kr efterträdde Salomo honom som Israels kung och ärvde därmed ett omfattande rike. Trots att han var en ung regent blev han snart känd för sin vishet. Snart kom människor från omgivande länder för att höra hans visdomsord.

Under sin 40-åriga regim gjorde Salomo först landet till en stormakt och ledde det sedan till dess fall. Så snart det rådde lugn i landet lät han påbörja byggandet av Jerusalems tempel. Han uppförde även en stadsmur, en fästning, ett palats åt den egyptiska faraos dotter (som var en av hans hustrur) och faciliteter för utländska handelsmän. Han byggde städer för vagnar och ryttare och skapade förrådsstäder. Han utvidgade Jerusalem mot norr och befäste de kringliggande städerna.

Salomos fall kom på hans ålderdom. Han lade tunga skatter på folket i sitt rike och satte många i tvångsarbete. Dessutom gav han medlemmar av Juda stam en rad förmåner, vilket väckte de övriga stammarnas bitterhet. Profeten Abia förutsåg att Jeroboam ben Nebat skulle bli Israels kung i stället för någon av Salomos söner.

Salomo dog och begravdes i Jerusalem omkring år 925 f Kr, efter 40 år som Israels härskare. Han efterträddes av sin son Rehobeam, men majoriteten av Israels folk accepterade inte honom utan valde Jeroboam till sin kung, vilket fick till följd att landet delades och Juda och Benjamins stammar bildade ett eget rike kallat Juda rike söder om Israel med Salomos son som regent.

Kung Salomo betraktas enligt traditionen som en av de främsta upphovsmännen till Ordspråksboken. Många av ordspråken kommer också sannolikt från Salomo, men traditionen har utan tvekan förstärkt och överdrivit förbindelsen med honom.

Förutom delar av Ordspråksboken skrev Salomo Höga Visan och Predikaren, som båda finns bevarade i Gamla testamentet.

De hundratals ordspråken samlades under många år och den slutliga samlingen har således växt fram under lång tid. Även inom delsamlingarna finns växlingar mellan gammalt och nytt material. Några kapitel kan ha tillkommit så sent som efter den babyloniska fångenskapen.

I Bibelns tidslinje kan du se vilka historiska händelser som bildar bakgrund till denna bok.

Ordspråksboken tillhör de böcker i bibeln som kallas "vishetslitteraturen". Den är sammanställd av sex mindre ordspråkssamlingar med egna överskrifter som innehåller kloka tänkespråk och levnadsregler som visar hur man ska leva ett gott, lyckligt och rättfärdigt liv. Grundidén i boken är att gudsfruktan är grunden och förutsättningen för all kunskap och den betonar vikten av sådana egenskaper som tålamod, arbetsamhet, pålitlighet, lojalitet, respekt etc.

Särskilt i början innehåller Ordspråksboken sammanhängande poetiska avsnitt, men i övrigt utgörs den huvudsakligen av fristående tänkespråk. De kan ibland växa till längre betraktelser, men oftast består de av två korta rader som kompletterar varandra genom parallella eller kontrasterande påståenden.