Nehemja

I Bibelns tidslinje kan du se vilka historiska händelser som bildar bakgrund till denna bok.

Nehemja var en judisk munskänk vid de persiska hovet som kom att spela en avgörande roll vid återuppbyggnaden av Juda efter folkets återkomst från den babyloniska fångenskapen. Nehemja tillhörde själv ättlingarna till de judar som deporterats till Babylon år 586, men liksom många andra hade han vuxit upp under persiskt styre och med tiden fått en ansvarsfull befattning vid kung Artaxerxes I:s hov.

År 445 utsågs han till ståthållare över Juda under det persiska riket och tilläts bege sig till Jerusalem för att få till stånd ett återuppförande av stadens murar. Nehemja stannade kvar som ståthållare i 12 år.

Delar av Nehemjas bok är skrivna i jag-form och utan tvekan nedtecknade av Nehemja. Övriga delar är antingen skrivna av Nehemja, Esra eller någon okänd författare.

Esras och Nehemjas böcker utgjorde ursprungligen en helhet, kallad Esras bok. Så var den införd i den hebreiska bibeln fram till år 1448 då böckerna separerades.

Jerusalem på Nehemjas tid

I syfte att återbefolka Jerusalem, vars invånarantal sjunkit kraftigt, befaller han att var tionde jude måste bosätta sig i huvudstaden. Han inför också en rad religiösa och sociala reformer.

År 433 återvänder han till Persien, men redan året därpå reser han tillbaka till Jerusalem för att reda upp vissa missförhållanden där. Han genomdriver flera lagar, exempelvis utbetalning av lön till leviterna, högtidlighållande av sabbaten och upphävande av blandäktenskap.