Jakobs brev

Jakob (detalj av målning av Rembrandt)

Jakob hade en ledande roll vid apostlamötet i Jerusalem år 49 mellan apostlarna i Jerusalem och Paulus och Barnabas som kommit från Antiokia. Frågan gällde om ickejudar som anslöt sig till messiastroende församlingar var tvungna att liksom judarna följa alla föreskrifter i Mose lag.

Jakob dödades vid ett upplopp, troligen år 62.

I Bibelns tidslinje kan du se vilka historiska händelser som bildar bakgrund till denna bok.

Brevet är en rundskrivelse med undervisning om kristen etik och moral riktad till "de tolv stammarna i förskingringen", dvs till messiastroende judar och andra israeliter som levde utanför Palestina. Vad som gav Jakob anledning att skriva brevet var det dåliga andliga tillstånd som rådde i vissa församlingar.

Han varnar dem för att fastna i ritualer och ceremonier och påminner dem om att deras tro måste komma till uttryck i deras handlande. Han uppmanar dem att hjälpa dem som har det svårt, att vara barmhärtiga, att inte se ner på den som är fattig eller vara inställsam mot den som är rik. En kristen måste älska sin nästa som sig själv och behandla andra så som han själv vill bli behandlad. En tro som inte visar sig i handling är en död tro.