Petrus första brev

Simon var fiskare, född i fiskebyn Bethsaida men sedan bosatt i Kafarnaum. Han kom i kontakt med Jesus genom sin bror Andreas, som tidigare varit anhängare till Johannes döparen men sedan blivit Jesu första lärjunge. Simon blev övertygad om att Jesus var den väntade Messias, som skulle upprätta Guds rike, och tillhörde därefter den innersta kretsen av lärjungar under hela Jesu verksamhetstid.

Petrus (detalj av målning av Rubens)

Han gjorde flera missionsresor för att sprida budskapet att Messias hade kommit och grundade församlingar bland judarna på många håll. Efter att ha grundat en församling i den judiska kolonin i grekiska Antiokia, där han stannade som biskop under sju år, predikade han bland judar och hedningar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Mindre Asien och Bithynia.

Slutligen kom han till Rom där han blev en av de många kristna som kejsar Nero omkring år 65-66 lät avrätta anklagade för att vara skyldiga till att ha anlagt den förhärjande brand som drabbade Rom år 64.

Simon Petrus grekiska kunskaper var begränsade, varför han använde sig av både tolk och sekreterare. De två av Petrus brev som finns bevarade och ingår i Nya testamentet dikterade han för sin medarbetare Silvanus (Silas) som även var medförfattare till Paulus brev till församlingen i Tessaloniki. Petrus försåg också sin lärjunge och tolk Markus med material till den redogörelse för Jesu liv och verksamhet, (Markusevangeliet), som denne författade.

I Bibelns tidslinje kan du se vilka historiska händelser som bildar bakgrund till denna bok.

Den galileiske fiskaren Simon Petrus dikterade detta brev för sin medarbetare Silvanus (Silas), som skrev det på grekiska och även reste med det till dess mottagare. Brevet riktar sig inte till någon särskild församling utan till spridda messiastroende judar här och där i de mindreasiatiska provinserna Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bithynia som är utsatta för förföljelser och blir förtalade och hånade för sin tros skull. Han tröstar dem och uppmanar dem att härda ut och hålla fast vid sin tro på Jesus även om de förföljs av omgivningen. Han vill övertyga mottagarna om att tron blir stärkt genom lidande och prövningar. Han pekar på Jesus som förebild och mönster och uppmanar dem att förbli lojala både mot sin tro och mot riket - utstå lidandet för Kristi skull och samtidigt göra det som är rätt mot samhället.