Ab / Av
Månadsnamn. Juli-augusti.
Abaddon
Det hebreiska namnet på "avgrundens ängel". Ordet betyder "undergång", "ödeläggare" eller "förstörare" precis som det motsvarande grekiska Apollyon. Ordet kan också beteckna "dödsriket", graven.
Abána
Den ena av de två floderna vid Damaskus.
Abarim
Bergslandet på östra sidan om floden Jordan.
Abba
Arameiskt ord som betyder "far" eller "pappa". Det ord som barn använder till sin far. Jesus kallade Gud för "abba".
Abed-Nego
En av tre män (Shadrak, Meshak och Abed-Nego) som enligt en gammaltestamentlig berättelse kastades i en brinnande ugn men kom ut oskadda.
Abel
Son till Adam och Eva. Mördades av sin bror Kain och benämns i Nya testamentet som "den förste martyren".
Abel-Bet-Maaka
Stad i norra Israel.
Abel-Mehola
Profeten Elisas hemstad.
Abgar V
Kung av Osrhoene i Mesopotamien på Jesu tid. Enligt legenden sände Abgar en budbärare med ett brev till Jesus där han bad honom komma. Budbäraren återvände med en duk som påstods bära ett avtryck av Jesu ansikte.
Abia / Avia
Juda rikes andre kung, ca 910-908 f Kr.
Abias prästavdelning
Prästerna i Jerusalems tempel var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde i tur och ordning en vecka i taget. Johannes Döparens far, Sakarias, tillhörde Abias prästavdelning.
Abib
Axmånaden, då kornet mognade (mars-april).
Abigail
En kvinna som mot sin makes vilja hjälpte David och hans män med förnödenheter under hans tid som fredlös. Blev sedan en av Davids hustrur.
Abilene
Ett område nordväst om Damaskus.
Abimelek
Kung i staden Gerar i södra delen av Kanaan på Abrahams tid, ca 2000 f Kr.
Abiram
Gjorde tillsammans med Datan och Kora uppror mot Mose.
Abisag
En flicka från Sunem som skötte om kung David på hans ålderdom.
Abjatar
Son till prästen Ahimelek. Abjatar var överstepräst då David regerade som kung.
Abraham
En hebré från Mesopotamien. Utvandrade omkring 2000 f Kr på Guds befallning till landet Kanaan som Gud lovade åt honom och hans efterkommande. Genom sin son Ismael blev han stamfar för flera arabstammar, och genom sonen Isak blev han israeliternas stamfar. Det var med honom Gud slöt det avtal (förbund) som innebar att de israelitiska stammarna blev Guds egendomsfolk. I den judiska traditionen framställdes han som den fullkomligt rättfärdiga människan som man menade hade hållit hela Guds lag och aldrig syndat. I det nya förbundets skrifter (Nya testamentet) är Abraham en symbol för tro och lydnad gentemot Gud.
Abrahams barn
I det gamla förbundet (Gamla testamentet) benämning på Abrahams fysiska ättlingar, dvs israeliterna. I det nya förbundet (Nya testamentet) benämning på Abrahams andliga ättlingar, dvs alla - oavsett fysisk härstamning - som hyser samma tillit till Gud som Abraham gjorde.
Abrahams sköte
Abrahams famn.
Abram
Abrahams ursprungliga namn.
Abrek
Egyptiskt hyllnings- eller lystringsord av ovisst ursprung och med okänd betydelse.
Absalom
Kung Davids mest älskade son, som gjorde uppror mot sin far i syfte att själv bli kung.
Achaia / Akaja
Den romerska provinsen Grekland med den stora handelsstaden Korint som huvudstad.
Achet-Aton
Under farao Echnatons regeringstid var Achet-Aton för en kort period huvudstad i Egypten.
Ackad
Ett områdeoch en stad i det forna Babylon. Tillhörde Nimrods rike.
Acko
En fenicisk stad på Ackoslätten, inom den israelitiska stammen Asers gränser.
Adam
Hebreiska ordet för "människa", "mänsklighet". Bibelns benämning på den första människan som skapades av materia, av jord (hebreiska "adama"). Enligt skapelseberättelsen i Första Mosebok skapades människan i syfte att bli lik Gud. Nya testamentet beskriver Messias/Kristus som den "siste Adam". Liksom den förste Adam gav sina efterföljare tillfälligt fysiskt liv, ger den siste Adam, Messias, sina efterföljare evigt andligt liv och därmed fullbordas Guds skapelse av sin avbild.
Adam
Stad där vattnet i Jordan hejdades så att israeliterna kunde gå över floden och in i Kanaan.
Adar
Månadsnamn. Februari-mars.
Adma
En stad vid södra delen av Döda havet på Abrahams tid.
Adonai
Ett hebreiskt ord som betyder "Herren". Eftersom judarna av vördnad inte uttalade Guds heliga namn Jahve/Jehova, läste man, där det stod skrivet, "Adonai" i stället.
Adriahavet
Farvattnen mellan Kreta och Sicilien.
Afton
Den tidpunkt då dygnet började enligt hebreernas/israeliternas/judarnas sätt att se.
Aftonmåltiden
Den kvällsmåltid (även kallad "kvällsvard" eller "nattvard") som Jesus åt med sina lärjungar sista kvällen före korsfästelsen var en påskmåltid.
Aftonoffer
Enligt Mose lag skulle israeliterna varje afton offra ett årsgammalt lamm, spis- och drickoffer (vetemjöl, olja och vin), samt rökelseoffer.
Aftonväkt
Aftonvakten. Dygnet indelades förr i olika vaktpass.
Aga
Olycklig översättning av hebreiska "musar", som betyder "fostran", "tuktan", "tillrättavisning" etc.
Agabus
En kristen profet från Jerusalem, verksam i Antiokia.
Agape
Självutgivande, uppoffrande kärlek (till skillnad från "eros", begärande kärlek). Även benämning på de "kärleksmåltider" som förekom i den äldsta Jesustroende församlingen.
Agg
Hat eller stark ovilja mot någon.
Agnar
Blomfjäll hos gräs. När man tröskar säd, skiljer man bort de oätliga agnarna från de värdefulla sädeskornen.
Agrippa
Markus Julius Agrippa II (27-100). Son till kung Herodes Agrippa.
Ahab / Ahav
Israels elfte kung, cirka 871-852 f Kr. Dyrkade både Jahve och Baal, vilket ådrog honom profeten Elias vrede. Mördades av chefen för sina stridsvagnsstyrkor, Jehu.
Ahas
Juda rikes tolfte kung, ca 736-715 f Kr. Införde hednisk gudsdyrkan i landet.
Ahasja
Israels tolfte kung, ca 852-851 f Kr. Son till kung Ahab.
Ahasja
Juda rikes sjätte kung, ca 845 f Kr. Son till kung Joram.
Ahasveros
Annat namn på den persiske kungen Xerxes, som regerade 486-465 f Kr. Ahasveros valde judinnan Ester till sin drottning.
Ahava
En ström och ett område i Babylon där Esra samlade en grupp inför den 150 mil långa färden tillbaka till Jerusalem efter fångenskapen.
Ahia
Profet från Silo.
Ahimaas
Son till översteprästen Sadok. Verksam som spion för kung Davids räkning.
Ahimelek
Präst i staden Nob, som hjälpte David under dennes flykt undan kung Saul.
Ai
En stad 15 kilometer norr om Jerusalem.
Ajalon
En amoreisk stad på den israelitiska stamman Dans område. En levitstad.
Ajalondalen
En dalgång som leder till Juda berg. Den plats i Kanaan där de inträngande israeliterna ledda av Josua utkämpade den avgörande striden mot landets invånare. Genom dalen gick också en viktig handelsväg.
Akaja / Achaia
Det romerska namnet på provinsen Grekland med Korint som ståthållarens residensstad.
Akis
Kung i den filisteiska staden Gat som hjälpte David under hans flykt undan Saul.
Akor
En dal nära Jeriko.
Akta på
Vara uppmärksam på.
Akvila
En judisk jesustroende i Rom. Tältmakare och arbetskamrat till aposteln Paulus. Flydde till Korint när kejsar Klaudius förvisade judarna från Rom år 48.
Alabasterflaska
En flaska tillverkad av alabaster, en vit rfinkornig variant av mineralet gips.
Alexandria
En egyptisk stad som grundats av Alexander den store. Här fanns en stor judisk koloni och det var här den grekiska översättningen av de fem Moseböckerna, Septuaginta, gjordes.
Alfa
Första bokstaven i det grekiska alfabetet.
Alfabetiska dikter
Dikter där versernas eller textradernas första bokstäver står i alfabetisk ordning (enligt det hebreiska alfabetet). Bibeln innehåller ett tiotal sådana dikter.
Allegorisk bibeltolkning
En tolkning som utgår från att Bibelns texter är bildliga eller symboliska och att det följaktligen finns en dold, hemlig och ofta andlig innebörd i texterna.
Allena
Ensam. Utan sällskap av någon annan.
Allenast
Endast.
Allenarådande
Helt dominerande inom ett visst område.
Allestädes
Överallt. På alla ställen.
Allestädes närvarande
I egenskap av ande är Gud oberoende av tid och rum, som är något som hör till den fysiska skapelsen.
Allhärskaren
Grekiska "pantokrator". Används om Gud.
Allmakt
Makt att göra allt.
Allmosa
Av ett grekiskt ord som betyder "barmhärtighet". I Nya testamentet avses en gåva till nödlidande, gamla, sjuka eller fattiga. Att hjälpa behövande genom att ge allmosor var en religiös skyldighet bland judarna och Jesus underströk denna plikt.
Allmännelig
Som omfattar alla. Allmän. Universell. Grekiska "katholikos". Den kristna kyrkan kallade sig därför redan tidigt för "den katolska kyrkan".
Allra heligaste
Det innersta rummet i templet, avskilt och dolt bakom ett förhänge, dit bara prästen hade tillträde.
Allsköns
Alla tänkbara. Av alla skilda slag.
Allsmäktig
Gud - och endast Gud - är allsmäktig, dvs han har makt att göra allt.
Alltings återställelse
Att allting ska återställas så som det var innan synden gjorde sitt inträde i människornas liv och förstörde Guds skapelse.
Allvetande
I egenskap av världsalltets skapare har Gud också kännedom om allt. I Gud finns den totala, samlade kunskapen om allt som varit, är och kommer att vara
Aln
Längdmått. Cirka 0,5 m.
Aloe
På Gamla testamentets tid syftade ordet på en välluktande kärnved från några Aquillaria-arter. På Jesu tid stod beteckningen för saften i bladen hos vissa aloe-arter som användes både som läkemedel och som doftämne i liksvepningar.
Alstra
Ge upphov till. Få att uppstå.
Altare
Det latinska ordet för "offerplats", den plats där man offrade till guden. Det hebreiska ordet betyder "slaktplats" eftersom offren främst var djuroffer. Ursprungligen byggdes altaren av sten där man ville offra. Noa, Abraham, Isak, Jakob, Mose, Josua och Elia byggde altare på de platser där Gud talat till dem. I städerna fanns fasta altaren, ofta i anslutning till helgedomar.
Altarhorn
Upphöjningen på de fyra hörnen på rökelsealtaret i tabernaklet och templet.
Altaroffer
Den del av spisoffret som brändes upp på altaret i de fall då inte detta offer i sin helhet förbrändes.
Amalekiter
Ett nomadfolk som levde i närheten av Edom i södra delen av Sinaiöknen, söder om Israel.
Amarnabreven
400 lertavlor från 1300-talet f Kr med bl a brev från olika kungar till egyptiska faraoner. Uppkallade efter fyndplatsen Tell el-Amarna i Egypten.
Amasja
Juda rikes nionde kung, ca 801-787 f Kr.
Amen
Hebreiskt ord, som betyder: "Ja, förvisso!" "Sannerligen" "Så är det!" "Må det ske så!" Användes som avslutning på böner och bekännelser för att visa att man instämde i den text som lästs.
Amfipolis
En stad i norra Grekland som Paulus besökte under sin andra missionsresa.
Amma
En mor som ger bröstmjölk åt någon annaans barn.
Ammon
Ammoniternas land, öster om floden Jordan. Huvudstaden var Rabba.
Ammoniter
Ett av israeliternas grannfolk öster om Jordan, norr om moabiternas område. Härstammade enligt Bibeln från Abrahams brorson Lot. Ammoniternas huvudstad Rabba motsvarar vår tids Amman i Jordanien.
Amon
Juda rikes femtonde kung, ca 641-640. Son till kung Manasse.
Amoreer
Ett av de många folk som bodde i Kanaan (Palestina) innan israeliterna erövrade landet och dödade eller drev bort dem.
Amoriter
Ett folkslag i Syrien och Mesopotamien. Invandrade i Babylonien cirka 2000 f Kr, vilket ledde till sumerernas undergång och Babyloniens uppstigande.
Amos
Herde från sydriket Juda som framträdde som domsprofet i nordriket Israel vid mitten av 700-talet f Kr, kritiserade orättvisor och förebådade Israels fall.
Amulett
Föremål som ansågs kunna skydda mot olycka. Bars ibland som smycke.
Anakiter
Ett storväxt folk - i Bibeln kallade "jättar" - som bodde i trakten kring Hebron innan israeliterna trängde in i Kanaan.
Anamma
Ta emot. Acceptera.
Ananias
Judisk överstepräst cirka år 47-59. Skildras av Josefos som en brutal och penningkär person.
Ananias
En kristen i Damaskus som hjälpte Paulus.
Anatot
En stad fyra kilometer norr om Jerusalem där profeten Jeremia föddes.
Anbefalla
Ordet kan dels betyda att man överlämnar något med förtroende, dels att man uppmanar till någonting.
Ande
Hebreiska "ruach", grekiska "pneuma". Orden kan även översättas med "andedräkt" och "vind". Bibeln talar om den "fysiska livsanden", "människans ande" (som är knuten till det temporära fysiska livet) och "Guds ande" (som ger evigt andligt liv åt individen då den förenas med "människans ande").
Andebesvärjare
Människor som med hjälp av trollformler och olika magiska medel försökte på kontakt med, behärska eller jaga bort andar eller komma i besittning av övermänskliga krafter.
Andedop
Då människan omsluts och uppfylls av Guds ande.
Andehänryckning
Extas.
Anden som förstlingsfrukt
Mottagandet av Guds ande innebär en "försmak", en första "handpenning", av det eviga livet.
Andens frukter
De egenskaper som Guds ande får att växa fram hos den troende: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.
Andens gåvor
Nådegåvor. Andliga gåvor. En eller flera förmågor som den troende får av Guds ande, bland annat att undervisa, att tro, att bota sjuka, att profetera, att tala olika språk etc.
Andlig
Tillhörande en annan dimension än den fysiska, materiella vi lever i.
Andra döden
Den död som väntar dem som uppstått till dom efter tusenårsriket och inte får sitt namn skrivet i "livets bok". De kommer att dö en andra gång och från denna andra död finns ingen ytterligare uppståndelse, utan den är slutgiltig - evig död.
Andra förbundet
Det nya testamentet/förbundet, dvs förbundet mellan Gud och alla människor, ett förbund baserat på den lag som Guds ande skriver i människornas hjärtan.
Andra Johannesbrevet / Johannes andra brev
De äldsta kyrkofäderna anger aposteln Johannes som författare till brevet som skrevs i slutet av det första århundradet.
Andra Klemensbrevet
En predikan av okänd författare från första hälften av 100-talet. Den äldsta bevarade kristna predikan.
Andra Korintierbrevet
Det andra av två bevarade brev från aposteln Paulus till den Jesustroende församlingen i Korint, huvudstad i den romerska provinsen Akaia (nuvarande Grekland). Brevet skrevs år 57 eller 58.
Andra Krönikeboken
Den andra delen av vad som i grundtexten är en enda bok. De båda Krönikeböckerna omfattar Juda rikes historia perioden cirka år 1000- 538 f Kr. Författare är sannolikt Esra som utgick från olika källor, bland andra Samuels- och Kungaböckerna.
Andra Kungaboken
Den andra delen av vad som i grundtexten är en enda bok. De båda böckerna skildrar cirka 400 år av israeliternas historia, cirka 970-586 f Kr. Vem som författat böckerna är okänt.
Andra Mackabeerboken
En gammaltestamentlig apokryfisk skrift som handlar om judarnas självständighetskamp mot det syriska väldet. Skrevs några decennier före vår tideräknings början och Innehåller mycket material av legendarisk karaktär.
Andra Moseboken
"Exodus." Skildrar israeliternas slaveri i Egypten och flykten därifrån mot Kanaans land. Omfattar tiden ca 1800-1420 f Kr.
Andra nattväkten
21.00-24.00.
Andra Petrusbrevet
Petrus andra brev. Författat av aposteln Simon Petrus, Simon bar Jona, omkring år 60.
Andra riket
I Daniels tydning av Nebukadnessars dröm var "det andra riket" det medo-persiska riket som tog sin början år 539 f Kr då Kores den store besegrade och intog Babylon. Det skulle sedan behålla makten över Mellanöstern under de följande två seklerna, fram till år 330.
Andra Samuelsboken
De båda Samuelsböckerna utgör i grundtexten en enda bok som omspänner det israelitiska folkets historia perioden cirka år 1100-970 f Kr. Vem eller vilka som skrivit böckerna är okänt.
Andra Tessalonikerbrevet
Ett av två bevarade brev som aposteln Paulus skrev till den Jesustroende församlingen i Tessalonika i den romerska provinsen Makedonien i mitten av 50-talet.
Andra Timoteusbrevet
Det sista bevarade brevet som aposteln Paulus skrev från sin fångenskap i Rom, kort tid före sin martyrdöd (troligen) år 67.
Andreas
En av Jesu lärjungar. Bror till Simon Petrus. Tidigare lärjunge till Johannes döparen.
Anfader
Den äldsta kända förfadern av betydelse.
Anfäkta
Oroa eller plåga, särskilt själsligen.
Anföra
Leda. Gå i täten.
Anförare
Ledare.
Ankare
En av de tidigaste kristna symbolerna som återfinns på ringar och minnesmärken från den äldsta församlingens tid.
Anklagaren
Innebörden i det hebreiska ordet "satan".
Anlete
Ansikte.
Anseende
"Ha anseende till person" innebär att ta särskild hänsyn till vissa personer, göra skillnad mellan olika individer och inte behandla alla lika.
Ansikte
Ofta synonymt med "person". Att komma "inför Guds ansikte" är att komma inför Guds person.
Anslag
En plan som går ut på att skada eller förstöra.
Anspråk
Fordran. Krav för egen räkning.
Ansvar
Skyldighet.
Antiken
Tidsperioden mellan cirka 800 f Kr och 500 e Kr då västerlandet dominerades av den romerska och grekiska kulturen.
Antikrist
Grekiskt ord som betyder "motkristus", " messiasfientlig" eller liknande. Av aposteln Johannes brev framgår att det var en allmän uppfattning bland troende judar att en person som benämns "Antikrist" skulle framträda i den yttersta tiden.
Antikrister
Personer som förnekade att Jesus var Kristus (Messias) eller på annat sätt var motståndare till Kristus eller intog en messiasfientlig hållning.
Antiochos (IV) Epifanes
(204-164 f Kr). Seleukidisk kung som försökte hellenisera judarna, införa förbud mot omskärelse och ersätta Jahvedyrkan med en Zeuskult i Jerusalems tempel. Detta ledde till mackabéerupproret år 166 f Kr och uppkomsten av en fri judisk stat.
Antiokia
Stad vid floden Orontes vid den syriska Medelhavskusten, 50 mil norr om Palestina. Huvudstad i den romerska provinsen Syrien och den tredje största staden i Romarriket. Antiokia var ett viktigt centrum för den tidiga kristna missionen, och det var här de Jesustroende först började kallas "kristna" därför att de trodde att Jesus var "kristus" (det grekiska ordet för "messias").
Antiokia
Romersk koloni i området Pisidien i sydvästra delen av Mindre Asien.
Antipatris
En ort mellan Lydda och Cesarea, cirka sex mil nordväst om Jerusalem.
Antonia
En borg, som låg på en brant klippa i nordvästra hörnet av tempelberget i Jerusalem. På Jesu tid var en romersk garnison förlagd i borgen. I NT kallas borgen "fästningen" eller "kasernen".
Apg
Förkortning för den nytestamentliga skriften "Apostlagärningarna".
Apokalyps
Gudomlig uppenbarelse, ofta rörande framtiden och då i synnerhet den yttersta tidens händelser, domedagen etc.
Apokalypsen
Benämning på Bibelns sista bok, "Johannes uppenbarelse" eller "Uppenbarelseboken".
Apokalyptisk
Som berör världens slutliga öde, "den yttersta tiden".
Apokryf
(grekiska) "dold". Skrift och textstycke som inte godkänts som helig skrift av judendomen och/eller den kristna kyrkan men ofta räknats som uppbyggelseskrift.
Apollos
En jesustroende jude från Alexandria som verkade som förkunnare bland judarna i Efesos och Korint.
Apollyon
Det grekiska namnet på "avgrundens ängel". Ordet betyder "ödeläggare" eller "förstörare" precis som det motsvarande hebreiska Abaddon.
Apostel
Grekiskt ord som betyder "sändebud". Används främst om Jesu tolv lärjungar som fick i uppdrag att förkunna evangelium, men även om exempelvis Paulus och Barnabas och andra av den Jesustroende församlingens tidiga missionärer.
Apostlagärningarna
Bok som ingår i Nya testamentets skrifter och beskriver den Jesustroende församlingens uppkomst och utbredning under de första decennierna efter Jesu himmelsfärd. Författad av läkaren Lukas, aposteln Paulus medarbetare och följeslagare, och liksom Lukasevangeliet adresserad till en person vid namn Theofilos.
Apostlamötet
Sammankomst i den tidigaste församlingen i Jerusalem där apostlarna diskuterade huruvida ickejudar som kommit till tro på att Jesus var Messias måste låta omskära sig och börja följa den mosaiska lagen för att kunna bli frälsta.
Apostoliska fäderna
Ett antal skrifter som ägde stort anseende i de äldsta kristna församlingarna omkring det första sekelskiftet e Kr. Bland dem fanns bland annat Didaché från ca 100, ett brev från biskop Clemens i Rom till församlingen i Korint (ca 100), ett brev från aposteln Johannes elev Polykarpos till församlingen i Filippi, Ignatius brev (ca 110), Hermas skrift Herden (ca 150).
Ar
Moabs huvudstad vid floden Arnon.
Arabah
Floden Jordans dalgång från Gennesarets sjö ner till Döda havet och vidare ner till Akabaviken.
Arabien
I Nya testamentet benämningen på det område öster och söder om Palestina som på Jesu tid behärskades av nabateerna, men även benämning på Sinaihalvön.
Arad
En kanaaneisk stad i Negev.
Aram
I Gamla testamentet namnet på området norr om Palestina som motsvarade ungefär nuvarande Syrien. Härifrån hämtade Isak och Jakob sina hustrur.
Arameer
Ett forntida västsemitiskt folk med centrum i den syrisk-arabiska öknen. Damaskus var under en period arameernas huvudstad.
Arameiska
Arameernas språk som är nära besläktat med hebreiskan. Under de sista århundradena f Kr blev arameiskan vardagsspråket även i Palestina. I Nya testamentet kallas det ibland hebreiska.
Araratbergen
Bergsområde i Armenien och östra delen av nutida Turkiet, på gränsen mot Iran. Bibeln berättar att Noas fartyg, "arken", strandade på en höjd i berget Ararat efter den stora översvämning som kallas "syndafloden".
Arauna
David köpte en tröskplats av Arauna och byggde ett altare där. Senare uppfördes Jerusalems tempel på denna plats.
Areopagen
En höjd nordväst om Akropolis i Aten. Även beteckningen på en domstol som hade sitt säte där och på Nya testamentets tid bland annat kontrollerade all undervisning och dömde i undervisningsärenden.
Aretas
Kung i norra Arabien, med Petra som huvudstad, åren 9 f Kr till 40 e Kr. Svärfar till Herodes Antipas.
Argob
En del av kung Ogs rike öster om Jordanfloden. Kom efter erövringen av Kanaan att tillhöra ena hälften av Manasses stam.
Ariel
Symboliskt namn på Jerusalem eller dess tempel.
Arimataia / Arimatea
En stad i Judeen.
Aristarkus
En Jesustroende från Tessalonika i Macedonien som följde med Paulus på hans tredje missionsresa, på sista resan till Jerusalem och slutligen på resan till Rom.
Ark
Av latinets "arca" som betyder "skåp", "låda" eller "kista". Ordet används dels för den farkost som Noa byggde för att undkomma "syndafloden", dels för "förbundsarken", den heliga kista i tabernaklet och senare templet där bl a lagens tavlor förvarades.
Arla
Tidigt på morgonen.
Armenien
Den grekiska bibelöversättningen Septuagintas namn på Ararat.
Armod
Svår fattigdom. Nöd.
Arnon
Flod som rinner ut mitt på Döda havets östra sida. Sydgräns för stammarna Rubens och Gads områden efter den israelitiska erövringen av landet.
Aroer
Stad på floden Arnons norra strand.
Aron
Äldre bror till Mose. Deltog i uttåget ur Egypten. Prästvigdes av Mose och blev israeliternas förste överstepräst. Dog innan man erövrade Kanaan.
Artaxerxes I
Persisk kung år 464-424 f Kr.
Artemis
Grekisk fruktbarhetsgudinna som romarna kallade Diana.
Artemistempel
Artemistemplet i Efesos var det viktigaste i Mindre Asien, en väldig praktbyggnad som räknades till världens sju underverk. Miniatyrtempel av silver såldes till pilgrimer som använde dem som votivgåvor eller amuletter.
Arvedel
Gammalt ord för "arvslott".
Arvinge
Den som har rätt till arv efter en viss person. De troende beskrivs som Guds arvingar och Kristi medarvingar.
Arvlandet
Israels land.
Arvsynd
Föreställningen att människan har en medfödd benägenhet för synd och oförmåga till det goda.
As / Kopparmynt / Öre
Ungefär en halv timlön för en arbetare i Judeen på Jesu tid.
Asa
Juda rikes tredje kung, ca 908-868 f Kr. Son till kung Abias. Försökte utrota hednisk dyrkan i landet.
Asaf
En tempelsångare av Levi stam som levde på Davids tid och blev stamfader för en grupp tempelsångare. Författare till psalmerna 50 och 73-83 i Psaltaren.
Asarja
Även kallad Ussia. Juda rikes tionde kung, ca 787-744 f Kr.
Asasel
Asasel
Ett hebreiskt ord med osäker betydelse. Ordet förekommer i samband med försoningsdagen då israeliterna bekände sin synd och bad om Guds förlåtelse. Översteprästen lade då sin hand på en get, kallad "asaselbocken", och drev ut den i öknen för att avlägsna folkets synder. Ordet har ibland tolkats som namn på en ökendemon, men står troligen för "den som skaffar bort synden".
Asdod / Ashdod
En av filisteernas ursprungliga fem städer. Låg vid Medelhavet i västra Palestina. Säte för den kult som ägnades guden Dagon.
Aseka
En av Juda rikes befästa gränsstäder.
Aser
En av Israels stammar och det område den bebodde.
Asera / Ashera
Kanaaneisk fruktbarhetsgudinna. Samma som Astarte. Kopplades samman med Baal. Dyrkan av Ashera påverkade periodvis israeliternas gudsdyrkan.
Aserapåle / Asherapåle
En upprest helig träpåle som var fruktbarhetsgudinnan Asheras tecken och brukade finnas vid altaret på de kanaaneiska folkens offerplatser.
Asiark
Titel som bars av tjänstgörande (och tidigare) ordförande i "lantdagen" i den romerska provinsen Asien.
Asidéer
"De fromma", benämningen på ett judiskt parti som verkade för sträng laglydnad.
Asien
I Nya testamentet avses den romerska provinsen Asien, som omfattade den västra delen av Mindre Asien och hade Efesos som ståthållarens residensstad. Namnet avser ingenstans världsdelen Asien.
Askelon
En gammal stad vid kusten mellan Jaffa och Gasa. En av filisteernas fem städer. Här föddes Herodes den store.
Askes
Grekiska "övning". Att frivilligt leva i avhållsamhet och avstå från världsliga ting i hopp om att på så sätt nå ett religiöst mål.
Asket
En person som lever strängt återhållsamt.
Asmodaios / Asmodeus
Namn på svartsjukans demon, främst i judisk folktro. Enligt Talmud var Asmodaios demonernas kung.
Aspalatus
Ett slags väldoftande träslag.
Assarhaddon / Esarhaddon
Assyrisk kung, ca 680-669 f Kr.
Assur
Assyriens äldsta huvudstad, belägen på västra stranden av Tigris. Även namnet på Assyriens nationalgud, ursprungligen stadsgud i staden Assur, där gudens huvudtempel låg.
Assyrien
Ett forntida rike som mellan ca 2000 och 612 f Kr hade sitt centrum kring floden Tigris i norra Mesopotamien, i nordliga nuvarande Irak. Nordlig granne till Babylonien. En stormakt från 800-talet till 600-talet f Kr. Besegrade och utplånade Israel år 722 f Kr. Förde bort alla Israels invånare i fångenskap, varifrån de aldrig återvände. Det assyriska riket besegrades slutligen av babylonierna och mederna.
Astarte
Österländsk kärleks- och fruktbarhetsgudinna. Kallades Ishtar i Babylonien och Ashera i Kanaan.
Asterot-Karnaim
Stad öster om Jordan som utgjorde huvudstad för kung Og i Basan. Efter israeliternas erövring av Kanaan gavs staden åt leviterna.
Astrologi
Läran att människors personlighet och öde, liksom även världshändelser, bestäms och kan uttolkas av vissa stjärnors och andra himlakroppars förhållande till varandra vid olika tidpunkter.
Atalja
Drottning. Juda rikes sjunde regent, ca 845-840 f Kr.
Atargatis
Syrisk-kanaaneisk gudinna. Även kallad Astarte.
Atargatistempel
Astartetempel.
Atarot
En stad öster om Jordan som gavs åt Rubens stam.
Aten / Athen
Huvudstad i det grekiska landskapet Attika. Åtnjöt under hellenistisk tid stort anseende som centrum för filosofi och retorik samt för sina religiösa fester. På Jesu tid hade staden förlorat sin politiska betydelse men var fortfarande antikens mest berömda universitetsstad och världens kulturcentrum. Paulus besökte Aten under sin andra missionsresa.
Atrium
Ett öppet centralt huvudrum i antikens romerska hus. En kringbyggd mindre gård.
Augustus
Kejsare i romerska riket från 31 f Kr till 14 e Kr. Den förste romerske kejsaren.
Avbild
Människan skapades att bli Guds avbild, lik Gud i alla avseenden - ett andligt väsen med evigt liv.
Avfall
Att medvetet och frivilligt överge sitt beslut att följa Gud och vända sig bort från honom.
Avfällig
Som övergett sin tro.
Avföda
Avkomma. Ungar.
Avgud
Falsk Gud. Någon/något som dyrkas i stället för verklighetens Gud. I det gamla Israel gällde budet att endast dyrka Jahve/Jehova. De andra folkens gudar var bara livlösa bilder.
Avgudadyrkan
Att låta någon eller något annat än Gud bli föremål för dyrkan och låta sig styras av denna eller detta.
Avgudapålar
Asherapålar. Uppresta heliga träpålar som var fruktbarhetsgudinnan Asheras tecken och brukade finnas vid altaret på de kanaaneiska folkens offerplatser.
Avkomling
Person som härstammar i rakt nedstigande led från en viss person.
Avla
Ge upphov till liv genom befruktning.
Avog
Som har en avvisande eller negativ inställning till något.
Avskedsskänk
Avskedsgåva.
Avsomnade
Döda. Avlidna. Döden liknas i Bibeln vid en sömn som varar till uppståndelsen.
Avund
Att önska att man själv hade det någon annan har. Även missunnsamhet, dvs att inte unna någon att äga något som man inte själv har.
Avvänja
Vänja vid att avstå från bröstmjölk. Israelitiska barn avvandes sällan före treårsåldern.
Börja med att söka i Allt om Bibelns omfattande arkiv. Skriv in några relevanta sökord här nedan:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|