Svar: Manlig omskärelse (avlägsnande av förhuden på penis) är en sed som har förekommit hos många folk ända sedan antiken, då som pubertets- eller manbarhetssrit i de ceremonier som pojkarna genomgick då de upptogs som vuxna medlemmar av klanen och fick de vuxna männens rättigheter och ansvar.
Sedens ursprung är okänt, men att den över huvud taget har uppstått skulle väl kunna tänkas bero på att barn ofta har en trång förhud som inte går att föra tillbaka över ollonet. En förutsättning för att man ska kunna ha samlag är att man kan föra tillbaka förhuden så att ollonet blir bart, och att avlägsna förhuden helt och hållet skulle då utgöra det påtagliga beviset på att man var mogen för äktenskap och sexuellt umgänge - dvs just det som skilde pojkarna från männen. Sådan omskärelse förekommer fortfarande ofta bland primitiva folkgrupper i Asien, Afrika och Australien.
(Hygieniska faktorer kan också ha bidragit till att förhuden betraktades som någonting orent, vilket senare kan ha fått en religiös innebörd. Hos somliga folk ansågs exempelvis en icke omskuren yngling som oren och förbjuden att exempelvis bära fram mat åt byns hövding etc.)
I israeliternas fall var emellertid inte omskärelsen någon manbarhetsrit utan utfördes som ett tecken på Guds förbund med Abraham (1 Mos 17:11). Alla manliga israeliter skulle bära det här otvetydiga och oåterkalleliga tecknet på sin kropp. Det skulle vara ett rent fysiskt tecken på att de tillhörde Guds folk. I fortsättningen omskars alla pojkar vid åtta dagars ålder (3 Mos 12:3) och därigenom upptogs de i den israelitiska församlingens gemenskap. Vid omskärelsen skedde också namngivningen.
Att det inte behövdes något motsvarande tecken för kvinnorna - vilket i så fall skulle ha inneburit att man gjort ett jämförbart ingrepp och - torde ha berott på att mannen var familjens överhuvud och att kvinnan "tillhörde" honom. Dvs, i och med att mannen var upptagen i Abrahams förbund med Gud, så var kvinnan det också (antingen som dotter i en familj eller som hustru till en man). Kvinnlig omskärelse är följaktligen någonting helt okänt i bibeln.
(Rent allmänt har inte heller kvinnlig omskärelse någon likhet med den manliga, eftersom ett jämförbart ingrepp skulle ha inneburit att man tagit bort en del av hudvecket runt clitoris. Det som kallas kvinnlig "omskärelse" och som lever kvar i flera länder, dvs att man avlägsnar clitoris, är en alltigenom grotesk och destruktiv sed som innebär en ren könsstympning och vore jämförbar med att man skar bort ollonet på en man.)
Senare försökte Gud få Israels barn att förstå att det inte räckte med det fysiska tecknet, dvs att man var fysiskt omskuren, för att vara ett "Abrahams barn" och tillhöra "löftets folk", utan att man måste "omskära sina hjärtans förhud", öppna sitt hjärta eller sinne i kärlek till Gud och ta emot och lyda hans bud på samma sätt som Abraham gjort.
"Omskär därför ert hjärtas förhud och var inte längre hårdnackade" (5 Mos 10:16)"Herren, din Gud, skall omskära ditt hjärta och dina efterkommandes hjärtan, så att du älskar Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ" (5 Mos 30:6)
"Omskär er för Herren, avlägsna ert hjärtas förhud" (Jer 4:4)
(Att döma av vad som står nedtecknat i de hebreiska skrifterna, så var det emellertid få som följde denna uppmaning.) Jesus underströk samma sak:
"Om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra Abrahams gärningar" (Joh 8:39)
Efter sin uppståndelse inspirerade Jesus den nytestamentliga församlingen att förstå att den fysiska omskärelsen över huvud taget inte var något villkor för att individen skulle kunna bli frälst, få evigt liv.
"I ett liv med Kristus Jesus kommer det inte an på omskärelse eller förhud, utan på tron, som får sitt uttryck i kärlek" (Gal 5:6)"Här är det inte längre fråga om grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla" (Kol 3:11)
Medan det gamla förbundet var ett fysiskt förbund, som var knutet till den fysiska härstamningen, den fysiska tillhörigheten (Abrahams fysiska ättlingar), var och är det nya förbundet ett andligt förbund där den andliga härstamningen, den andliga tillhörigheten (Abrahams andliga ättlingar), är avgörande. Det är hjärtats omskärelse, dvs att vi befriar oss från synden och öppnar vårt inre väsen för Gud och hans ord, som är tecknet på att vi är Abrahams barn.
"Jude [dvs ett Abrahams barn] är man inte till det yttre, och omskärelsen är inte det som syns utanpå kroppen. Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden" (Rom 2:28-29)
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|