☰

Allt om Bibeln

KRISTENDOMENS HISTORIA

Introduktion - Bakgrunden
År 5 fvt-30 - År 31-100 - 100-talet - 200-talet - 300-talet - 400-talet - 500-talet - 600-talet - 700-talet - 800-talet - 900-talet - 1000-talet - 1100-talet - 1200-talet - 1300-talet - 1400 talet - 1500-talet - 1600-talet - 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Den svenska kyrkan år 700-idag

RIKSRELIGIONENS TID

300-talet

Den framgångsrike generalen Konstantin, som anslutit sig till kristendomen, blir kejsare. Han utfärdar först ett dekret om tolerans gentemot de kristna och gör sedan kristendomen till romersk riksreligion. Snart har kyrkan förvandlats till en statlig institution som själv börjar förfölja och döda oliktänkande.
   Miljoner människor tvångsansluts. Man bygger stora katedraler där det tidigare stått hedniska tempel och endast präster tillåts förkunna Guds ord. Biskoparna träffas i en serie kyrkomöten för att skapa enighet i avgörande lärofrågor, främst rörande Guds, Kristi och den Heliga andens natur.
   Konstantin gör Konstantinopel till ny huvudstad i det romerska imperiet och därmed blir biskopen i Rom mäktigast i Italien.
   Goter, barbarer och vandaler börjar invadera Romarriket.


  • 301
    Diokletianus
    Den armeniske kungen Tiridates III omvänds av Gregorius Upplysaren och låter döpa sig. Armenien blir det första landet i världen med kristendom som statsreligion.

  • 303 Den romerske kejsaren Diocletianus svär att utrota kristendomen och utfärdar det edikt som resulterar i den sista - och värsta - åtta år långa förföljelsen av de kristna. Han ger order om att deras samlingslokaler ska förstöras, deras heliga skrifter brännas, de kristna ska förlora sina medborgerliga rättigheter och prästerskapet ska fängslas och tvingas att offra till kejsaren. Samtidigt försöker han stärka hedendomen, i hopp om att den ska fungera som en förenande kraft i riket. Tusentals kristna lider martyrdöden.

  • 304
    Kristna kastas till vilddjuren
    Påven Marcellinus halshuggs av romarna och hans kropp lämnas liggande på gatan i 26 dagar för att få andra kristna att avsvära sig sin religion.
    - Jungfrun Lucia från Syracusa lider martyrdöden, liksom Vincent av Saragossa - två av de många kristna som mördades under de diocletianska förföljelserna.

  • 305Kejsar Diocletianus abdikerar.

  • 306 Staden Nisibis vid turkisk-syriska gränsen får sin förste biskop.
    - Vid kyrkomötet i Elvira förbjuds de kristna att gifta sig med judar eller ens ha några sociala kontakter med de "onda hebréerna".

  • 310 Arius, en präst i den kristna församlingen i Alexandria, börjar predika att Kristus inte är av samma väsen som Fadern utan ett högre väsen skapat av Gud. Läran uppkallas efter honom och får namnet "arianism".
    - I Persien inleder Shapur II förföljelser av de kristna. Förföljelserna pågår i 60 år.

  • 311 Församlingarna i nordafrikanska Numidien vägrar erkänna den nye biskopen av Kartago, eftersom han installerats av en biskop som enligt dem svikit sin tro under förföljelserna. De anser att endast de som stått emot förföljelserna utan att kompromissa är sanna kristna och väljer först Majorinus och (efter hans död) Donatus av Casae Nigrae till sin högste ledare. Bildandet av den "donatistiska" motkyrkan innebär att det uppstår en allvarlig spricka inom den nordafrikanska kristenheten.
    - Den romerske kejsaren Galerius utfärdar ett edikt som ger kristna rätt att existera och även att samlas.

  • 312
    Maxentius
    Den 32-årige Konstantin, kejsare över det östromerska riket sedan år 306, besegrar den västromerske kejsaren Maxentius och blir därmed härskare även över det västromerska riket. Eftersom han före det avgörande slaget haft en syn då han sett en Kristussymbol på himlen tror han att de kristnas Gud gett honom segern. Han ansluter sig till den kristna religionen och överlämnar Lateranpalatset till biskopen av Rom som biskopsresidens. Konstantin fortsätter emellertid att tro även på de romerska gudarna och präglar mynt till guden Apollos ära.
    - Lucianus grundar Exegetiska skolan i Alexandria och dör martyrdöden samma år.

  • 313 Licinius tar makten över den östra delen av Romarriket och blir östromersk kejsare.
    -
    Kejsar Konstantin
    Den västromerske kejsaren Konstantin utfärdar ediktet av Milano som inför religionsfrihet i Romarriket. Det innebär att alla religioner ska ha samma rättigheter. Därmed får kristendomen samma legala status som alla andra religioner, statens förföljelser upphör och de kristna återfår all egendom som konfiskerats under förföljelserna. Men samtidigt börjar kejsaren ingripa i den kristna församlingens angelägenheter.
    - Judarna förlorar många av sina rättigheter. De tillåts inte längre bo i Jerusalem eller försöka vinna anhängare.
    - Kristendomen når England. Det byggs en katedral i Edessa i Syrien. Alexander blir biskop av Alexandria och antar titeln "påve". Biskoparna av Rom börjar inte använda påvetiteln förrän nästan 100 år senare.

  • 314 Donatismen - den nordafrikanska rörelsen som menade att endast de troende som stått emot förföljelserna utan att kompromissa utgjorde den sanna kyrkan - fördöms som villolära av kyrkan i Rom.

  • 315 Det utbryter stridigheter inom kristenheten rörande Kristi väsen. Prästen Arius i Alexandria menar att Sonen, den preexistente Kristus, inte var av samma gudomliga väsen som Fadern utan det första av alla skapade väsen ("arianism"). Athanasius, senare biskop i Alexandria, menar att Kristus är alltigenom gudomlig.

  • 316 Donatismen bryter med den romerska kyrkan och sprider sig i hela Afrika.

  • 318 Representanter för de judiska kristna vänder sig till biskop Sylvester i Rom och klagar över att ickejudar utses till biskopar i viktiga städer i Mellanöstern. Dessutom anser de att församlingen i Jerusalem - den kristna ursprungsförsamlingen - ska erkännas som "moderförsamling", men deras vädjan avvisas.
    - Pachomius organiserar ett samhälle av asketer i Tabennisi i Övre Egypten och utformar den äldsta klosterregeln. Därmed föds det kristna klosterväsendet.

  • 320 Den fornkyrklige historikern Eusebios ser ett enat kristet rike som ett gudomligt mål. Arius utesluts ur kyrkan av patriarken/påven Alexander av Alexandria.

  • 321
    Konstantins mynt med Sol Invictus
    Kejsar Konstantin, som påverkas alltmer av den kristna kyrkan, förklarar att den obesegrade solens dag, söndagen, fortsättningsvis ska vara den officiella vilodagen. Han förbjuder allt arbete på söndagar.

  • 323 Konstantin bygger en kyrka till aposteln Petrus ära på den plats i Rom där martyren är begravd.
    - Den östromerske kejsaren Licinius kristendomsfientliga politik leder till konflikt med Konstantin. Konstantin besegrar honom i slaget vid Chrysopolis.

  • 324
    Licinius
    Konstantin låter avrätta Licinius och blir ensam kejsare över hela Romarriket. Han beslutar att flytta det romerska rikets styre från Rom till den grekiska staden Byzantion (Istanbul). Vidare förbjuder han judar att bo i Jerusalem och att försöka omvända människor till den judiska tron.

  • 325 Kyrkan inrättar patriarkat ("ärkebiskopsstift") i Antiokia (Syrien), Alexandria (Egypten) och Rom (Italien).
    - Med anledning av kyrkans interna tvister om Kristi person (människa och/eller gud?) sammankallar Konstantin biskoparna till ett kyrkomöte i Nicaea för att slå fast den kristna trosläran och få enighet i riket. Inga judekristna biskopar tillåts delta. Kyrkomötet fördömer arianerna (som förnekar Kristi fullständiga gudomlighet) som kättare. Medan den arianska uppfattningen är att "det fanns en tid då Sonen icke fanns", slår man fast att Gud Fadern och Gud Sonen är av samma substans och har existerat tillsammans i evighet. (Konstantins hovbiskop Eusebios håller dock fast vid arianismen.) Kyrkomötet stadfäster också treenighetsläran och de biskopar som inte accepterar denna lära hotas med dödsstraff. Vidare fastslår man datum för påsken.

  • 326 Som en officiell markering av sin övergång till den kristna tron vägrar kejsar Konstantin att utföra de traditionella offerriterna. Hans mor, Helena, som tidigt konverterat till kristendomen, tror sig ha funnit Jesu kors i Jerusalem. Senare uppför hon Uppståndelsekyrkan på platsen för Jesu uppståndelse.

  • 328 I Jerusalem upptäcks vad man tror är Jesu grav.

  • 330 Kejsar Konstantin inviger den kyrka (Gamla Peterskyrkan) som uppförts över den plats i Rom där aposteln Petrus enligt traditionen ligger begravd.
    - Konstantin flyttar Romarrikets huvudstad till den grekiskspråkiga staden Byzantion, som han ger det nya namnet Konstantinopel. Därmed blir biskopen av Rom - påven - den mäktigaste mannen i Italien. Samtidigt blir uppdelningen av kyrkan både språkligt och geografiskt - det latinspråkiga Rom i Väst och det grekiskspråkiga Konstantinopel i Öst - än mer markant.
    - Klosterväsendet tar form och börjar utbreda sig. Den koptiske munken Pachomios från Thebaïs i Egypten, skriver den första kristna klosterregeln och grundar det kristna klosterväsendet. Den egyptiske prästen Makarios, en av de ledande "ökenfäderna" grundar kloster i den egyptiska öknen. Hilarion organiserar ett kloster i Gaza i Palestina. Mar Augin grundar ett kloster nära Nisibis i Syrien.

  • 333 Kejsar Konstantin befaller de Jesustroende judarna att bryta alla band med den judiska religionen - eller bli avrättade.

  • 334 Merv i Transoxanien får sin förste biskop.

  • 335 Den heliga gravens kyrka i Jerusalem. Kyrkan är byggd på den plats där man tror att Golgata och Jesu grav var belägna.

  • 336 För första gången anges i kalendrar den 25 december som Jesu födelsedag.

  • 337 Kejsar Konstantin inför en lag som innebär att en judisk man som gifter sig med en kristen kvinna kan straffas med döden.
    - Konstantin låter slutligen döpa sig på dödsbädden (av arianska präster) och avlider vid pingsten. Han efterträds av sina tre söner, men en av dem dör kort efteråt och makten i Romarriket delas därefter så att - Konstans blir kejsare i Väst och Konstantius i Öst.

  • 338 Den judiska kalendern modifieras med olika årslängder för att överensstämma med solkalendern. Kyrkan övergår till att använda solkalendern i stället för den judiska kalendern.

  • 339 Det blir brottsligt att konvertera till judendomen.
    - Athanasius av Alexandria besöker Rom i sällskap av två egyptiska munkar, Ammon och Isidore (lärjungar till Antonius), och delar med sig av klostertanken.
    - De kristna i Persien utsätts för förföljelser.

  • 340 Aphrahat grundar Persiens första kloster nära Mosul.

  • 341 Etiopierna lär känna den koptiska kristendomen som vunnit spridning på den egyptiska landsbygden.
    - Wulfila blir visigotisk biskop. Stora missionsframsteg då Wulfila tar evangeliet till de barbariska goterna.

  • 342 Biskop Nikolaus av Myra (den person som på grund av sin givmildhet sedermera kom att kopplas till julen, då kallad Sankt Nikolaus eller Santa Claus) i Mindre Asien avlider.

  • 343 Kyrkomötet i Serdicia ger företräde till biskop Justinius av Rom att medla mellan de östliga församlingarna som är invecklade i arianska kätterier.

  • 344 Massaker på katoliker i Persien. Kyrkofadern Johannes Chrysostomos föds.

  • 345 Missionären Wulfila översätter de fyra evangelierna till gotiska ("Silverbibeln").

  • 346 Pachomius, det kristna klosterväsendets grundare, dör. Han har då startat elva kloster med mer än 7000 munkar.

  • 347 Wulfila lämnar de gotiska områdena när de som omvänt sig till kristendomen börjar utsättas för förföljelser. Han tar med sig en stor skara kristna in i Romarriket och de bosätter sig nära Nicopolis (nuvarande Bulgarien) på mark som skänkts av kejsare Konstantius.

  • 350
    Jerusalem Talmud
    Den berömda grekiska bibelhandskrift, som senare ska få beteckningen Codex Vaticanus eller Codex Graecus, framställs i Egypten. Den innehåller nästan alla det gamla och det nya förbundets skrifter.
    - Missionären Ninian upprättar församlingen Candida Casa i Whithorn i skotska Galloway. Kristendomen sprider sig även österut och Teofilus av Soccotra i Ademviken blir biskop för de kristna i södra Arabien.
    - Det västromerska rikets kejsare, Konstans, mördas. Konstantius blir ensam kejsare över hela Romarriket.
    - Den judiska lagsamlingen som kallas Talmud sammanställs.

  • 353 Kejsaren Konstantius befaller att alla ickekristna helgedomar i Romarriket ska stängas.

  • 354 Kyrkofadern Augustinus föds.

  • 356 Antonius av Egypten, det kristna klosterväsendets grundare, avlider 105 år gammal.

  • 358 Biskop Basileios den store av Caesarea i Kappadokien skapar den grundläggande regeln för de ortodoxa munkarna som fortfarande är i bruk. Vidare grundar han klostret Annesos i Pontos vid Svarta havet.

  • 359 Den judiska kalendern etableras i sin nuvarande form av rabbi Hillel.

  • 360 Hunner invaderar Europa. Vandalerna ansluter sig till den romerska kyrkan. Martin, som senare ska bli biskop av Tours, grundar det första franska klostret i Liguge.

  • 361 Kejsare Julianus (kallad "Apostata", dv "Avfällingen") omvänder sig från kristendomen till hedendom och försöker återinföra den gamla romerska religionen. Han ger också tillstånd och pengar till judarna att återuppbygga templet i Jerusalem. En jordbävning sätter stopp för projektet.
    - Judar bränner ner kristna kyrkor i Damaskus, Gaza, Askelon, Berytus och Alexandria.
    - Första omnämnandet av Trettondedagsfirande (6 januari) i Väst.

  • 367 I en rundskrivelse redovisar biskop Athanasios i Alexandria, en av fornkyrkans mest inflytelserika teologer, de skrifter som allmänt anses vara inspirerade av Gud och som uppfyllde alla krav för att ingå i Bibeln: De var författade av apostlar eller apostlalärjungar, de hade funnits i församlingen sedan sin tillkomst, och de var trosmässigt helt samstämmiga. Hans kanon innehöll sjuttiotre böcker, och de nytestamentliga skrifterna var samma tjugosju böcker som vi har nu.
    - Sankt Hilary av Poitiers beskriver judarna som ett perverst folk som Gud har förbannat för evigt.

  • 374 Ambrosius utses till biskop i Milano, som har blivit Italiens främsta kristna centrum. Han föreskriver mässordningen och inför kyrkosången i gudstjänsten.

  • 375 Västerländska judar sammanställer Jerusalem Talmud.

  • 376 Ulfias presenterar kristendomen för goterna. Visigoterna ansluter sig till den arianska kristendomen. Goter och barbarer börjar invadera det romerska riket.
    - Sankt Efroem liknar de judiska synagogorna vid skökohus.
    - För första gången firar kyrkan i Antiokia Jesu födelse den 25 december.

  • 378 Slaget vid Adrianopel.

  • 379 Theodosius I installeras som medkejsare i det Östromerska riket. Han förklarar att kristendomen är det romerska rikets officiella religion och att alla måste tillhöra den kristna kyrkan (oavsett om de är troende eller ej). Arianismen förbjuds i romarriket.

  • 380 Biskopen av Milano låter bränna ner en judisk synagoga. Han beskriver det som "en gärning som behagade Gud".

  • 381 Det andra ekumeniska kyrkomötet hålls i Konstantinopel, men utan några representanter från Rom närvarande. Där fastslås behovet av fem biskopsstift (kallade "patriarkat"): Rom, Konstantinopel, Alexandria, Antiokia och Jerusalem. Biskopen av Konstantinopel förklaras inneha det näst högsta ämbetet efter påven i Rom, eftersom "Konstantinopel är det andra Rom" - något som väcker avund i Alexandria. Nectarius utses till den förste biskopen ("patriarken") av Konstantinopel. Kyrkomötet fastställer än en gång läran om Kristi alltigenom gudomliga väsen och fördömer arianismen på nytt, men arianismen lever ändå kvar i många områden.

  • 382 Kejsare Theodosius inför lagar som gör det möjligt att döma irrlärare till döden. Vidare förklarar han det tillåtet att förstöra judiska synagogor om det tjänar ett religiöst syfte.

  • 384 Siricius blir biskop av Rom. Han är den förste romerske biskopen som använder titeln "påve".

  • 386
    Eusebius Hieronymus
    Eusebius Hieronymus grundar ett kloster i Betlehem och inleder sitt arbete med att översätta Gamla testamentet från hebreiska och grekiska till den tidens moderna latin. Den romerske biskopen Siricius kräver att biskopar, präster och diakoner lever i celibat.
    - Biskopen i Milano, Ambrosius, förklarar att kyrkan måste vägra lyda staten när det krävs för att skydda den kristna läran.

  • 387
    Augustinus
    Augustinus blir kristen. Han kommer att bli en av de främsta teologerna och författarna i kyrkans hela historia.

  • 391 Kejsare Theodosius I gör kristendomen till Romarrikets officiella religion och utfärdar totalförbud mot alla andra religioner. Han beordrar att alla icke-kristna skrifter ska förstöras vilket resulterar i att ett av världens sju underverk, biblioteket i Alexandria med tusentals antika skrifter, bränns ner.

  • 393 Kyrkomötet i Hippo bekräftar den förteckning över gudsinspirerade skrifter som biskop Athanasios av Alexandria har utarbetat och ger dem den gemensamma benämningen "Böckerna" - "Biblia" på latin. Detta innebär inte att man här skapar den kristna Bibeln, utan endast att man slutgiltigt stadfäster vad som redan är allmänt erkänt och accepterat i de kristna församlingarna runtom i den antika världen.
    - Kejsar Theodosius I förbjuder de olympiska spelen eftersom dessa är knutna till den gamla hedniska Zeuskulten.

  • 394 Theodosius I besegrar den västromerske kejsaren Eugenius och återförenar Romarrikets västliga och östliga delar.

  • 395 Kejsare Theodosius I dör och Romarriket delas på nytt i en östlig och en västlig del. Theodosius son Arcadius blir kejsare över den östra delen som kallas Bysans. Egypten blir en del av detta östra rike. Efter delningen finns fyra av de fem patriarkaten (biskopsstiften) - Rom, Konstantinopel, Alexandria, syriska Antiochia och Jerusalem - i öst. Den västliga (katolska) kristendomen har sin bas i Rom under ledning av påvar, medan den östliga (ortodoxa) utvecklas i Konstantinopel under ledning av patriarker.

  • 396 Augustinus utnämns till biskop av Hippo.
    - Kejsar Arcadius motsätter sig den "kristna" fanatismen och förbjuder förstörelse av synagogor.

  • 397 Det åttonde kyrkomötet, i Karthago, ratificerar den kristna kanon (det "nya testamentet") som omfattar fyra officiella evangelier och apostlarnas brev. Vidare fastslår man doktrinerna om böner för de döda samt skärselden.
    - Ninian upprättar ett kloster på ön Whithorn i Skottland med en vitkalkad stenkyrka.

  • 398 Johannes Chrysostomos utnämns till patriark (biskop) av Konstantinopel. Maximus av Turin predikar mot hedningarna.

  • 399 Augustinus ger ut sitt mest berömda verk, skriften "Bekännelser". Han kommer att få större inflytande på kristendomen än någon annan, med undantag för Paulus.
    - I Konstantinopel införs en lag som förbjuder cirkus, hästkapplöpningar och teaterföreställningar på söndagar.
    - I Persien bestiger Yazdagerd I tronen. Han sätter stopp för förföljelserna av de kristna i sitt rike och ger dem tillstånd att bygga kyrkor varhelst de önskar.


    • Har du en fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc?

    Börja med att söka i Allt om Bibelns omfattande arkiv. Skriv in några relevanta sökord här nedan:

    Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.

    Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...








    Allt om Allt om Bibeln


    E-post:
    red@alltombibeln.se