Introduktion -
Bakgrunden -
År 5 fvt-30 -
År 31-100 -
100-talet -
200-talet -
300-talet -
400-talet -
500-talet -
600-talet -
700-talet -
800-talet -
900-talet -
1000-talet -
1100-talet -
1200-talet -
1300-talet -
1400 talet -
1500-talet -
1600-talet -
1700-talet -
1800-talet -
1900-talet -
2000-talet
Den svenska kyrkan år 700-idag
Fornkyrkans tid
100-talet
Runtom i den hellenistisk-romerska världen bildas grupper av judar som blivit övertygade om att Jesus är den väntade Messias. Snart ansluter sig även ickejudar och kristenhetens centrum flyttas från Jerusalem till Antiokia, Alexandria och Rom.
I och med att man vägrar delta i den statliga romerska religionsutövningen drabbas man av svåra förföljelser. De kristna tvingas mötas i hemlighet.
Gnostiska läror tränger in i församlingen och apologeter bekämpar villoläror och bemöter kyrkans motståndare. Man formulerar en trosbekännelse och slår fast vilka skrifter som är inspirerade av Gud och ska användas i församlingens undervisning.
101 Clemens Romanus (Clemens I), biskop av Rom och författare till Första Clemensbrevet, avlider. Under 200- och 300-talet betraktar många kristna hans brev till församlingen i Korint som en helig skrift.
107 Simeon, släkting till Jesus och ledare för den kristna församlingen i Jerusalem, dör martyrdöden.
- Biskop Ignatios av Antiokia i Syrien grips och förs under väpnad bevakning till Rom där han lider martyrdöden genom att kastas till lejonen på en arena. På vägen till Rom skriver han sju brev (de s k "Ignatiosbreven") till olika församlingar. Ignatios är den förste som (i brevet till församlingen i Smyrna) använder uttrycket "katolsk" - katholikos, vilket helt enkelt betyder "universell" eller "allmännelig" - om den kristna församlingen.
108
Polykarpus
 |
Polykarpos, en av aposteln Johannes elever och "länken" mellan den tidiga apostoliska församlingen och 100-talets växande kristna kyrka, skriver "Polykarpos brev till filipperna".
109 Evaristus, ledare för den kristna församlingen i Rom, lider martyrdöden och begravs intill Petrus.
110
Plinius
 |
Kejsar Trajanus ber den romerske ämbetsmannen och författaren Plinius den yngre undersöka en ny vidskepelse, "kristendomen". Plinius rapport om en relativt harmlös men utbredd sekt som "sjunger hymner till Kristus som till en gud" leder till viss förföljelse och det första erkännandet att de kristna inte var detsamma som judar.
116 Biskop Alexander I av Rom halshuggs på Via Nomentana i Rom och efterträds som högste församlingsledare av Sixtus I.
117
Romarrikets största utsträckning
 |
Romarriket når sin största utbredning.
118 Den romerske kejsaren Hadrianus sätter ut vakter för att hindra judar från att komma nära Jerusalem.
122
Hadrianus mur
 |
Kejsare Hadrianus besöker Britannien och börjar uppföra en befästningsmur tvärs över norra England (mellan England och Skottland). Även på andra ställen i Europa uppförs befästningsmurar för att trygga Romarrikets gränser.
125 Det tidigaste skriftliga omnämnandet av bön till Jesu mor, Maria.
- Den äldsta bevarade kopian av en nytestamentlig text (Joh 18:31-33 och 37-38) skrivs.
130
Hadrianus
 |
Kejsare Hadrianus besöker Jerusalem och beslutar att staden ska bli en romersk koloni.
132
Brev från Bar Kokhba
 |
Hadrianus uppför ett tempel till den romerska guden Jupiter på resterna av Jerusalems tempel och tvingar judarna att betala en speciell skatt för att finansiera underhållet av det hedniska templet. Judarna i Jerusalem gör uppror. De judiska ledarna förklarar att Simon bar Kokhba är Messias och tillsammans med rabbi Eleazar leder han en revolt mot det romerska styret. De judar som är övertygade om att Jesus var Messias deltar inte. Bar Kokhba tar kontrollen över Judeen.
134
Hadrianus dödar en jude
 |
Det judiska upproret i Jerusalem krossas och romarna jämnar staden med marken. Kejsar Hadrianus låter bygga upp Jerusalem på nytt och ger staden det nya namnet Aelia Capitolina.
135 Julius Severus, tidigare romersk guvernör i Britannien, krossar bar Kokhba-revolten. Upprorsledaren bar Kokhba dödas då romarna slutligen lyckas storma klippfästningen Bethar vid Döda havet.
- De sista resterna av judiskt självstyre utplånas. Namnet på den romerska provinsen Iudaea (Judéen) ändras till Syria Palaestina, ofta förkortat Palaestina. Templet förvandlas till helgedom åt Zeus.
- De Jesustroende judarna i Jerusalem får sin förste ickejudiske biskop, Markus, som efterträder Judah Kyriakos som var sonsonson till Jesu bror Judas.
- I Rom inför biskop ("påven") Telesphorus Jesu (förmodade) födelsedag den 25 december som en kristen helgdag. Den apokryfiska skriften "Petrusapokalypsen" säger att syndare kommer att plågas i evighet i helvetet. Den populära kristna grekiska skriften "Hermas Herden" - som beskriver ett högt utvecklat system av biskopar, diakoner och präster - författas i Rom.
- Kejsaren Hadrianus förvisar judar från Jerusalem och den judiska diasporan inleds.
136 Den romerske kejsaren Hadrianus förbjuder judarna att återvända till Jerusalem.
138 Hadrianus efterträds av Antoninus Pius som upphäver Hadrianus antijudiska lagar. Sanhedrin (Stora rådet), den högsta religiösa domstolen inom judendomen, upprättas på nytt i Usha i Galiléen under Simon II och börjar hålla regelbundna rådsmöten.
- Biskopen över den kristna församlingen i Rom, Hyginus, antar titeln "påve".
140 Skeppsredaren Markion från Pontos i Mindre Asien lägger fram en förvrängd version av den kristna tron som innefattar dualistiska, gnostiska och antijudiska idéer. Han hävdar att det finns två gudar, en ond (den judiska guden) som skapat den bristfälliga världen, och en god (den kristna guden) som gripit in för att rädda den. Han förkastar de hebreiska skrifterna (Gamla testamentet) helt och menar att man bara ska använda ett kraftigt redigerat Lukas evangelium och tio av Paulus brev där han utesluter alla referenser till judar. Markions tankar får stort inflytande och hans anhängare kallas markioniter.
144 Markion utesluts ur kyrkan för att ha förespråkat och spridit en irrlära som står helt i strid med tron på Jesus Messias.
150
Justinus
 |
Justinus (senare kallad "Justinus Martyren") skriver böcker till försvar för den kristna tron. I böckerna beskrivs bland annat hur dopet och nattvarden utförs i den tidiga församlingen. I egyptiska Alexandria grundas en skola som snabbt blir ett stort centrum för både kristen teologi och grekisk filosofi.
155 Biskop Polykarpos av Smyrna i Mindre Asien, som i sin ungdom var bosatt i Efesus och elev till aposteln Johannes (en av de personer som stod Jesus allra närmast), besöker Rom där han besviket konstaterar att man inte firar påskhögtiden som Gud instiftat.
- Anicetus, den förste påven från Syrien, utfärdar det första fördömandet för kätteri.
156 Montanus från Frygien startar "montanismen", en asketisk och karismatisk sekt med apokalyptiska visioner tillsammans med två kvinnor, Prisca och Maximilla. De försätter sig i ett extatiskt tillstånd och hävdar att det är Guds ande som talar genom dem och ger dem nya uppenbarelser och profetior från Gud.
- Biskop Polykarpos uppmanar de kristna att stå fasta under motståndet. Polykarpos bränns på bål, 86 år gammal, sedan han vägrat avsvära sig sin tro.
- I Barnabasbrevet beskrivs judarna som onda människor som övergetts av Gud, och författaren hävdar att Gud infört en ny gudstjänstdag därför att Gud avskyr de judiska "nymånarna och sabbaterna". Boken får många kristna att överge sabbaten och införa en ny vilodag för att göra sig kvitt judendomsstämpeln.
160 Aposteln Petrus grav utmärks med en helgedom.
161
Marcus Aurelius
 |
Marcus Aurelius blir romersk kejsare.
164 Romarriket drabbas av pesten, som härjar sex år.
165 Filosofen Justinus, den förste kristne apologeten, lider martyrdöden i Rom.
166 Den romerske biskopen Soter beslutar att de kristna inte ska fira påsken samma dag som de förhatliga judarna, varför han flyttar påsken från det bibliska datumet, den 14 i den judiska månaden Nisan, till följande söndag.
170 Kyrkomöte i Mindre Asien där man fördömer Montanus och hans montanistsekt. Ebioniten Symmachus gör en helt ny grekisk översättning av Gamla testamentet.
175 Biskopen av Sardis är den förste som använder uttrycket "Gamla testamentet" om de hebreiska skrifterna. Valentinus grundar en gnostisk skola i Rom och lär ut "hemlig visdom från Paulus".
177
Trappa i romersk katakomb
 |
Den romerske kejsaren Marcus Aurelius ger order om systematisk förföljelse av de kristna i hela romerska riket. Många kristna utövar sin tro i hemlighet i underjordiska katakomber. Fisken blir en hemlig symbol för kristendomen. En stor skara kristna torteras skoningslöst i franska Lyons.
- Gnostiska tankar sprider sig i församlingarna i franska Rhonedalen. Irenaeus blir biskop i Lyons och strävar intensivt efter att stoppa gnostikernas villoläror.
178 Den romerske författaren Celsus hävdar att Maria i själva verket försköts av sin trolovade Josef sedan hon begått äktenskapsbrott med en soldat vid namn Panthera (Ben Pantere) och födde sin son Jesus i hemlighet. Celsus säger vidare att Jesus senare vistades i Egypten där han lärde sig magi för att sedan återvända och göra anspråk på att vara Gud. Celsus menar att det bara är de fattiga och okunniga i samhället som tror på den kristna läran.
180 Biskop Irenaeus av Lyons blir den förste kyrkofadern som förklarar att församlingen i Rom står över alla de andra kristna församlingarna på grund av dess "apostoliska auktoritet". Den romerska församlingens undervisning och tradition ska således utgöra norm för den kristna tron.
- Biskop Irenaeus författar skriften "Mot irrläror" i syfte att motverka gnosticismens utbredning. Han understryker att den apostoliska traditionen, till skillnad från gnostikernas läror, inte är hemlig och att den har bevarats oförändrad av församlingen fram till hans tid. Irenaeus är den förste författaren som nämner de fyra evangelierna.
- Den romerske prokonsuln Saturninus dömer sju män och fem kvinnor till halshuggning för att de "burit på heliga böcker samt Paulus brev". De första kristna i Afrika lider martyrdöden.
185 Biskop Irenaeus av Lyons räknar upp 22 böcker som auktoritativa (han inkluderar "Hermas Herden" men utesluter "Hebreerbrevet"). Antiokia får sin sjunde biskop, Theophilus. Quintus Septimius Florens Tertullianus från Karthago omvänder sig till den kristna tron och blir den förste kristne teologen som skriver på latin.
189 Den romerske biskopen Victor I utesluter de församlingar i Öst som fortsätter att fira påsken den 14:e i den judiska månaden Nisan, den dag som judarna firat ända sedan Gud instiftade påsken som årligt minne av flykten från Egypten denna dag.
- En sjukdomsepidemi dödar tusentals invånare i Rom. Det uppstår matbrist och oroligheter utbryter.
190 Kyrkan i Väst håller kyrkomöte för att fastslå den "officiella" dagen för påsken. I Alexandria grundar Pantaenus den koptiska katekesskolan.
- Mesopotamiska Osrhoene blir det första officiellt kristna landet.
196
Tertullianus
 |
Den färgstarke Tertullianus börjar författa de skrifter som ska göra honom känd som "den latinska teologins fader".
- Byzantium intas av den romerske kejsaren Septimus Severus.
199 Victor I är den förste afrikanen som blir vald till biskop av Rom.
200
Hippolytus
 |
Biskopen av Antiokia noterar att Petrus evangelium används i landskapet Kilikien i Mindre Asien. I Karthago börjar man översätta Bibeln till latin, och i Alexandria börjar man översätta den till koptiska. Den kristna tron sprids i Numidien. Hippolytus skriver "Philosophoumena", en "vederläggning av alla villoläror".
Har du en fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc?
Börja med att söka i Allt om Bibelns omfattande arkiv. Skriv in några relevanta sökord här nedan:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
Om du vill stödja arbetet med Allt om Bibeln...