Svar: Det var för närmare tre ett halvt årtusende sedan som Israels folk började ställa samman de skrifter som så småningom skulle bli vår bibel. Under seklernas lopp fortsatte Guds ord att kompletteras genom inspirerade författare som lade grunden till de historiska berättelserna i Samuelsboken, Kungaböckerna och Krönikeböckerna. David, Salomo och andra bidrog med psalmer och ordspråk.
Längre fram fogas ytterligare böcker till - profetiska skrifter av människor som talade ord från Gud, "drivna av den helige ande". Här fanns namn som Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel, Esra och Nehemja. Sammanlagt följdes Moses av nästan 40 andra författare och redaktörer, som lever under en period av drygt tusen år och kom från de mest skiftande samhällsgrupper - herdar, skrivare, kungar, profeter och präster. Omkring år 300 f Kr förelåg Gamla testamentet i ungefär samma skick som vi har det nu.
Något årtionde efter Jesu död, uppståndelse och himmelsfärd sattes så de bibliska skrivarnas penna i verksamhet på nytt. Bland de tidigaste nytestamentliga skrifterna var Paulus brev till olika kristna församlingar där han svarade han på frågor som ställts till honom och gav råd och anvisningar i praktiska angelägenheter. Den här författarverksamheten började omkring år 50.
I samma veva började evangelierna ta form. Till en början fördes berättelserna om Jesu verk vidare muntligen av de människor som mött Honom. Men tidigt började det också uppstå skrivna berättelser om vad Jesus gjort och sagt. Allteftersom församlingarna växte i antal och de som personligen upplevt Jesu verksamhet dött bort, uppstod ett behov av att ha hela Jesustraditionen samlad och nedskriven. På detta sätt tillkom de fyra evangelierna.
Under åren författades ett stort antal skrifter och brev från apostlarna och andra ledande kristna till de olika församlingarna. Ur den omfattande gammalkristna litteraturen utkristalliserade sig så småningom de skrifter som kom att bilda Nya testamentet, och i början av 100-talet (mindre än 100 år efter Jesu verksamhet, död och uppståndelse var hela det Nya testamentet komplett.
Det är förstås omöjligt att ange exakta årtal för när enskilda verk författades. Med utgångspunkt från innehållet i skrifterna, stilar, kronologiska data liksom omnämnanden av skrifterna i brev etc kan man med stor säkerhet sluta sig till när de måste ha skrivits eller sammanställts. Böckerna i Bibeln bör således ha tillkommit ungefär i följande ordning (författarnamn och ungefärliga årtal anges inom parentes):
1-5 Mosebok (Mose m fl, 1400-talet f Kr)
Job (okänd författare, ev Mose, 1400-talet f Kr)
Josua (Josua, 1400-talet f Kr)
Domarboken (Samuel, 1000-talet f Kr)
Rut (Samuel, 1000-talet f Kr)
Israels 12 stammar enas under en gemensam kung, Saul.
1 Samuelsboken (Samuel, Gad och Natan, 1000-talet f Kr)
2 Samuelsboken (Gad och Natan, 900-talet f Kr)
Höga visan (Salomo, 900-talet f Kr)
Predikaren (Salomo, 900-talet f Kr)
De 12 stammarna splittras i sydriket Juda (judar och benjaminiter) och nordriket Israel (de övriga stammarna).
Joel (Joel, 800-talet f Kr)
Jona (Jona, 700-talet f Kr)
Amos (Amos, 700-talet f Kr)
Hosea (Hosea, 700-talet f Kr)
Nordriket Israel går under och invånarna, alla tio stammarna, förs bort i fångenskap och försvinner ur historien. Sydriket Juda består.
Mika (Mika, 700-talet f Kr)
Jesaja (Jesaja, 700-talet f Kr)
Ordspråksboken (Salomo, Agur och Lemuel, sammanställd på 700-talet f Kr)
Sefanja (Sefanja, 600-talet f Kr)
Nahum (Nahum, 600-talet f Kr)
Habackuk (Habackuk, 600-talet f Kr)
Klagovisorna (Jeremia, 600-talet f Kr)
1-2 Kungaboken (Jeremia, 600-talet f Kr)
Jeremia (Jeremia, 600-talet f Kr)
Juda rike erövras av Nebukadnessar och judar och benjaminiter förs bort till Babel.
Obadja (Obadja, 500-talet f Kr)
Hesekiel (Hesekiel, 500-talet f Kr)
Daniel (Daniel, 500-talet f Kr)
Judar och benjaminiter tillåts återvända till Jerusalem.
Haggai (Haggai, 500-talet f Kr)
Sakarja (Sakarja, 500-talet f Kr)
Esther (Mordekai, 400-talet f Kr)
1-2 Krönikeboken (Esra, 400-talet f Kr)
Esra (Esra, 400-talet f Kr)
Psaltaren (David m fl, sammanställd 400-talet f Kr)
Nehemja (Nehemja, 400-talet f Kr)
Malaki (Malaki, 400-talet f Kr)
Den hebreiska Heliga skriften är komplett. Ytterligare några skrifter, som författas under de följande seklerna, bevaras som värdefulla, men inte kanoniska. De kallas numera "apokryfiska":
Tobit (okänd författare, 200-talet f Kr)
Jeremias brev (okänd författare, 200-talet f Kr)
Jesus Syraks vishet (okänd författare, 100-talet f Kr)
Judit (okänd författare, 100-talet f Kr)
Baruk (okänd författare, 100-talet f Kr)
Tillägg till Daniel (okänd författare, 100-talet f Kr)
1-2 Mackabeerboken (okänd författare, 100-talet f Kr)
Salomos vishet (okänd författare, ca 50 f Kr)
Manasses bön (okänd författare, kring vår tideräknings början)
Efter Jesu verksamhet under de första decennierna av vår tideräkning börjar man inom den judiska grupp som övertygats om att Y'shua (Jesus) från Nasaret var Messias bevara nedtecknade berättelser om Jesus och brev som Jesu lärjungar författar. Dessa skrifter sammanställs slutligen till en helhet som av de Jesustroende, de kristna, kallas "Nya testamentet" medan man kallar den gamla judiska Heliga skriften för "Gamla testamentet".
Matteusevangeliet (Matteus, 40-talet)
1-2 Thessalonikerbrevet (Paulus, 50-talet)
Galaterbrevet (Paulus, 50-talet)
1-2 Korinthierbrevet (Paulus, 50-talet)
Romarbrevet (Paulus, 50-talet)
Lukasevangeliet (Lukas, 60-talet)
Efesierbrevet (Paulus, 60-talet)
Kolosserbrevet (Paulus, 60-talet)
Brevet till Filemon (Paulus, 60-talet)
Filipperbrevet (Paulus, 60-talet)
Hebreerbrevet (ca 60-talet)
Apostlagärningarna (Lukas, ca 60-talet)
Jakobs brev (Jakob, 60-talet)
Markusevangeliet (Markus, 60-talet)
1-2 Timotheosbrevet (Paulus, 60-talet)
Brevet till Titus (Paulus, 60-talet)
1-2 Petrusbrevet (Petrus, 60-talet)
Judas brev (Judas, 60-talet)
Romarna erövrar Judeen och lägger Jerusalem och templet i ruiner.
Uppenbarelseboken (Johannes, 90-talet)
Johannesevangeliet (Johannes, 90-talet)
1-3 Johannesbrevet (Johannes, 90-talet)
Därmed är hela Gamla och Nya testamentet - den bibel vi har i dag - färdigställd. Under de följande åren kommer den att spridas över världen i mängder av omsorgsfullt kopierade handskrifter, till dess trycktekniken gör det möjligt att producera biblar i miljonupplagor på alla större språk.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|