Svar: Du är nog faktiskt ganska ensam om att veta att Gud inte skapat livet...
För att fysiskt liv ska kunna uppstå krävs det proteiner. Proteinerna, äggviteämnen, är molekyler som består av kedjor av kemiska ämnen som kallas aminosyror. Ett genomsnittsstort protein består av ungefär 500 aminosyror, medan ett relativt enkelt protein kan bestå av en kedja av cirka 100 aminosyror.
Hur stor är sannolikheten att ett protein skulle ha uppstått av ren slump?
Den förhärskande teorin om livets uppkomst på jorden är att vår planet i början hade en atmosfär som bestod av vattenånga (väte + syre), ammoniak (kväve + väte), koloxid (kol + syre), rent väte samt enkla kolväten som t ex metan. Vid vulkanutbrotten, som antas ha förekommit betydligt oftare då än nu, tillfördes dessutom svavelväte. Förekomsten av fritt syre måste ha varit mycket ringa.
I havet fanns ganska många salter i lösning, t ex fosforsalter. Här fanns således alla de grundelement som behövdes för att de organiska ämnen, som senare skulle ingå i levande system, skulle kunna bildas. Dessutom var den ultravioletta strålningen mot jorden betydligt intensivare då än nu, och denna förmodas ha haft stor betydelse under den första fasen av livets tillkomst.
Genom energi som tillfördes av solljuset och kanske av blixtar och vulkanutbrott bröts de enkla existerande kemiska föreningarna ner och återbildades sedan till aminosyror. En stor mängd sådana kom undan för undan att lagras upp i de ångande haven och fogas samman till proteinliknande föreningar. Så småningom blev oceanen en "organisk soppa", som emellertid fortfarande var livlös.
Men plötsligt bildades en osedvanligt märklig molekyl, en molekyl som - av en ren slump - hade fått förmågan att fortplanta sig. Liknande molekyler klumpade ihop sig till oerhört krångliga sammanställningar, svepte ett skyddande skal av andra proteinmolekyler runt sig själva som ett membran och bildade de första cellerna som plötsligt - och återigen av en ren slump - fick den oförklarade egenskapen liv.
Hur stor är sannoliken att detta kan ha inträffat - av en slump?
Låt oss anta att vi har en "soppa" som består av enbart aminosyror och att det finns 20 olika typer av aminosyror tillgängliga. Hur många olika kombinationsmöjligheter finns det då?
Om vi vill ha fram enbart en ytterst kort kedja bestående av två syror, dvs den kortaste tänkbara (och kom ihåg att ett protein består av hundra syror), finns det alltså 20 x 20 olika alternativ, dvs totalt 400 olika kombinationsmöjligheter. Om vi vill ha en kedja på tre syror, finns det sålunda 20 x 20 x 20 alternativ, dvs 8000 möjligheter.
För att få fram antalet kombinationsmöjligheter, om vi vill ha en kedja som består av 100 aminosyror, ska vi alltså multiplicera 20 med sig självt 100 gånger och summan blir då 20^100 (20 upphöjt till 100), vilket är ungefär detsamma som 10^130, dvs 10 multiplicerat med sig självt 130 gånger. Summan av det blir 100 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 olika kombinationsmöjligheter.
Det är inte lite!
Men det är klart, vi har ju väldiga tidsrymder att leka med. Och när det gäller slumpen, så brukar det ju faktiskt sägas att om den bara får tillräckligt lång tid på sig så uppstår förr eller senare det önskade resultatet.
Är det då rimligt att tro att ett enda litet protein bestående av endast hundra aminosyror i en viss ordning skulle ha kunnat bildas av slump under universums historia?
I verkligheten är sannolikheten för att det ens skulle kunnat bildas någon "organisk soppa" ytterst liten. Men vi ska vara generösa och bortse från detta...
Vi ska faktiskt vara rent otroligt generösa!
Astronomin har slagit fast att det kan finnas upp till 10^22 (dvs en 1:a följd av 22 nollor) stjärnor i det synliga universum. Bara för att vara på den säkra sidan ska vi anta att det finns tusen gånger fler stjärnor. Sedan ger vi varenda stjärna tio planeter av jordtyp - dvs 10 planeter lämpade för liv - vilket gör totalt 10^26 jordar i universum.
Varje "jord" får sedan lika mycket hav som jorden - ungefär 10^46 molekyler - men vi ska fortsätta att vara generösa. Trots att det är osannolikt att ens en enda aminosyra ska lyckas bildas och bestå, fyller vi alla dessa hav i hela universum med en soppa av enbart aminosyror. Det betyder att vi har totalt 10^26 x 10^46 = 10^72 aminosyror i hela universum.
Låt oss sedan säga att alla dessa syror fogar samman sig till kedjor, som är 100 syror långa, varenda sekund (enbart sannolikheten för att de skulle göra det är naturligtvis mindre än minimal). Det innebär att det bildas 10^70 aminosyrekedjor per sekund runtom i hela universum - alltså inte bara på jorden.
Ett år har mindre än 10^8 sekunder, men nu är vi är generösa igen och säger att det bildas 10^70 kedjor 10^8 gånger per år, vilket gör totalt 10^78 kedjor per år.
Nu behöver vi bara sätta en övre gräns för universums ålder. Det har gjorts många uppskattningar, men en säker övre gräns torde vara cirka 10 miljarder, dvs 10^10, år. Under hela den tid universum existerat skulle det alltså ha bildats 10^78 x 10^10 = 10^88 kedjor på vardera 100 aminosyror i alla "ursopporna" på alla dessa jordliknande planeter runt varenda existerande stjärna i kosmos.
10^88 aminosyrekedjor under den tid universum funnits till. Men vi har redan sett att det finns omkring 10^130 olika kombinationsmöjligheter...
Hur stor är då sannolikheten att ett givet protein, bestående av 100 aminosyror, skulle ha kunnat bildas av en slump vid dessa 10^88 "försök"?
Oddsen mot en sådan händelse är verkligen mer än astronomiska!
Även om vi hela tiden har varit ytterst generösa och gett slumpen alla tänkbara "extrachanser", är sannolikheten 10^88 delat med 10^130 = en chans på 10^42.
EN CHANS PÅ 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000.
Att över huvud taget tro att något sådant skulle ha hänt - och med utgångspunkt från detta antagande utesluta existensen av en skapande kraft - är lika vansinnigt som att satsa sitt liv i ett spel där chansen att överleva är...
1 på 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000.
Inom vetenskapen gäller regeln, att om ett visst antagande inte kan göras sannolikt, så följer att antagandets raka motsats är sannolik. Det innebär att eftersom sannolikheten för att livet ska ha uppkommit genom slump, av en tillfällighet, är så oerhört liten som 1 på 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 (i det närmaste obefintlig), så måste sannolikheten för att livet inte har tillkommit av slump vara den omvända, dvs så oerhört stor att den i vilket annat sammanhang som helst - inom vetenskaplig forskning, inom juridiken vid fastställande av någons skuld, inom medicinen vid fastställande av en sjukdomsorsak etc etc - skulle ha varit fullständigt övertygande.
Personligen är jag alltså - i likhet med många vetenskapsmän som är avsevärt intelligentare och mer bildade än jag - helt övertygad om att slumpen inte duger som förklaring till universums och sedermera livets tillkomst. Och om universum och livet inte har tillkommit av en slump, så blir konsekvensen att någon form av skapande och styrande faktor måste ha varit inblandad och spelat en avgörande roll. Och med tanke på den avancerade skapelse som denna "X-faktor" har åstadkommit kan jag inte tänka mig annat än att den besitter en personlig intelligens.
Denna "X-faktor" kan vi naturligtvis kalla vad som helst. Men Bibelns - judendomens och kristendomens - ord för denna faktor är Gud!
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|