Svar: Det är naturligtvis svårt att ett par tusen år efteråt säga exakt när ett visst brev eller en viss bok skrevs. Det gäller alla författare från antiken, och vad man i första hand har att förlita sig på är ju författarens egna uppgifter, liksom uppgifter från andra samtida. Men när det gäller Nya testamentets skrifter så vet vi ganska väl hur - och därmed också när de kom till.
Jesu första lärjungar var ju judar, och att de trodde att just Jesus var den förväntade Messias, som GT:s profeter lovat skulle komma, förändrade inte deras grundläggande tro ett dugg. Snarare stärkte det den. De fortsatte följaktligen att ha sina sammankomster på samma sätt som i synagogorna och läste regelbundet Gamla testamentet. Men eftersom de dessutom var övertygade om att Jesus var Messias, började de också lägga till berättelser om hans verk och undervisa om vad han hade lärt.
Till en början rörde det sig om muntliga ögonvittnesskildringar av de människor som mött Jesus, men allteftersom tiden gick började man också skriva ner de här vittnenas berättelser om vad Jesus gjort och sagt, hans verksamhet och hans förkunnelse, liksom sammanställningar av spridda uttalanden av Jesus, "Jesusord".
Samtidigt hade apostlarna börjat sin verksamhet och det uppstod nya grupper av judar som insåg att Jesus var den Messias man väntat på. Apostlarna skrev brev med svar på frågor, goda råd och anvisningar i praktiska angelägenheter till de här olika församlingarna. Den författarverksamheten hade börjat omkring år 50, och de här breven kopierades för att kunna läsas även av andra församlingar. Under de följande åren författades sedan mängder av brev från apostlarna och andra ledande kristna till varandra och till de olika församlingarna. De mest innehållsrika av dessa skrifter, och de som var författade av de främsta förgrundsgestalterna och ledarna bland Jesu efterföljare, bevarades noga och användes som "studiematerial" bland de troende.
Men de viktigaste skrifterna bland de Jesustroende församlingarna - förutom givetvis de gammaltestamentliga böckerna, judarnas heliga skrift - var ändå berättelserna om Jesu liv och verksamhet. Då det gäller den exakta tiden för deras tillkomst så vet vi till exempel att läkaren Lukas var Paulus närmaste medarbetare. Förutom evangeliet skrev han Apostlagärningarna, som slutar med Paulus tvååriga fångenskap i Rom. Däremot nämner han inget om apostelns befrielse eller martyrdöd, vilket innebär att Apostlagärningarna skrevs under den tid då Paulus satt fängslad i Rom, dvs åren 61-63. I början av Apostlagärningarna nämner Lukas evangeliet, som han skrivit tidigare, och därmed kan vi slå fast att Lukas evangelium måste ha skrivits omkring år 60.
Vad det gäller Matteus och Markus evangelier så är det uppenbart att Markus skrev sitt evangelium före Jerusalems förstörelse år 70. I annat fall skulle han utan tvekan ha nämnt denna dramatiska händelse i samband med Jesu profetia. Detta bekräftas också av Papias, biskopen av biskop i Hierapolis i Frygien, som i början av 100-talet skrev ett stort verk i 5 band med titeln "Utläggning av Herrens ord". Där berättar han att "Markus blev Petrus tolk och skrev ned Herrens ord och gärningar efter minnet, noggrant om än inte i ordningsföljd".
Angående Matteus berättar Papias i samma verk (som alltså skrevs i början av 100-talet) att Matteus samlade utsagorna (Jesusorden, logia) på hebreiska. Och några år senare skrev kyrkofadern Irenaeus i en bok att Matteus gav ut en evangelieskrift bland hebréerna på deras eget språk "medan Petrus och Paulus förkunnade evangelium i Rom och grundlade kyrkan", dvs någon gång under första hälften av 60-talet.
Polykarpus, som var elev till Jesu lärjunge Johannes och dog år 158, berättar att hans lärare skrev sitt evangelium medan han var bosatt i Efesus. Dit flyttade han någon tid före Jerusalems förstöring år 70 och bodde där till sin död år 100. Detta evangelium, som således måste ha skrivits före år 100 började nästan genast spridas i församlingarna. Redan efter ett par årtionden hade det fått stor spridning. Detta vet vi dels därför att Ignatius av Antiokia i sina brev (skrivna ca år 110) har tydliga hänsyftningar till Johannes evangelium, dels därför att man år 1935 i Egypten påträffade ett fragment av Johannes evangelium (kapitel 18) på grekiska som härrör från kejsare Trajanus regeringstid, åren 98-117.
Redan i början av 100-talet - dvs mindre än 100 år efter Jesu verksamhet - användes alltså bevisligen alla de skrifter som det Nya testamentet består av i dag i de olika kristna församlingarna. Följaktligen kan omöjligt några av skrifterna i NT ha tillkommit senare.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|