Svar: När det talas om att Kristus har kommit för att "rädda världen", är det mänskligheten som åsyftas, inte "världen" i betydelsen mänsklighetens civilisation ("med dess blodiga historia, svält, sjukdom etc"). Det betyder inte heller att han skulle rädda människor från att dö, för det har alla människor - även Jesu lärjungar och kristna i alla tider - gjort. Vad det betyder är att Jesus kom för att rädda människor undan evig död, för att ingen människa skulle gå förlorad, dvs gå miste om det eviga livet som är alla människors slutliga mål. Och genom sin död och uppståndelse besegrade han döden och gjorde det möjligt för alla människor att få del av Guds ande och därmed också få evigt liv.
Lärjungarna fick i uppdrag att göra alla folk till lärjungar. Men det betyder inte varje enskild individ bland alla folk på alla kontinenter (vilket ju dessutom rent praktiskt och tidsmässigt skulle ha varit en omöjlig uppgift), utan helt enkelt att de skulle arbeta för att nå människor överallt med Guds kallelse.
När Jesus talar om sin återkomst, nämner han att "de utvalda" (dvs alla då levande troende) ska hämtas upp. Paulus berättar att det är i denna veva de levande troende kommer att "förvandlas" (till evigt liv) och samtidigt kommer alla de troende som levt och dött under seklernas gång att uppstå (till evigt liv) och tillsammans kommer de att "möta Herren i skyn" för att sedan tillsammans med honom förverkliga Gudsriket på jorden. Under de följande tusen åren är det så deras uppgift att se till att alla de miljarder människor som fortfarande lever på jorden också väljer att acceptera Jesus som sin Herre (så att även de ska få evigt liv).
Kvar återstår då alla de människor som har dött genom alla tider (och där ingår även de som dött under "vedermödan" före Jesu återkomst, liksom de som dött under "slutstriderna" i samband med Jesu återkomst). Alla dessa kommer att uppstå, men till skillnad från de troende uppstår de inte med andliga kroppar till evigt liv, utan med fysiska kroppar "till dom". Det betyder inte att de redan är fördömda (isåfall vore ju deras uppståndelse helt onödig), utan att de ska bedömas. De som väljer att följa Gud kommer att få evigt liv, och de som väljer att inte göra det kommer att dö en andra gång, "den andra döden". Och den gången är döden slutgiltig.
I 2 Pet 3:9 vänder sig Petrus till människor som tillhör församlingen och som tröttnat på att vänta på Jesu återkomst. De har börjat tvivla på att Jesus över huvud taget ska komma. Och Petrus förklarar det med att Gud tålmodigt väntar på att "alla" (underförstått: alla de som han beslutat att kalla till församlingen under tiden före Jesu återkomst) ska hinna omvända sig, så att ingen av dem ska behöva (ordagrant:) "förlora livet".
Gud vill naturligtvis att alla människor - varenda individ som någonsin levt eller kommer att leva - ska få evigt liv, men just det här citatet riktar sig till tvivlande församlingsmedlemmar och här verkar det som om Petrus närmast syftar på att skaran av utvalda inte är fulltalig än, och att Gud avvaktar för att alla de som han utvalt ska hinna kallas, komma till tro och omvända sig innan Jesu återkomst för att slippa drabbas av "vredesdomen".
Att man drabbas av denna Guds straffdom över mänskligheten innebär inte att man går miste om det eviga livet (de som överlever, lever ju vidare in i tusenårsriket, och de som omkommer i naturkatastroferna, sjukdomarna eller krigen uppväcks slutligen "på den yttersta dagen") men det innebär att de tvingas uppleva svåra lidanden i onödan.
Vi ska också komma ihåg att även om Gud vill att alla människor ska bli räddade (både undan vredesdomen som drabbar jorden och undan den eviga döden) och få evigt liv, så innebär inte det att alla människor kommer att bli räddade. I sista änden är det ju människors egen vilja som avgör den saken.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|