Svar: Det är viktigt att komma ihåg att det inte nödvändigtvis måste finnas likhetstecken mellan att vara vän till Israels folk och att acceptera varje judisk regeringschefs politiska och militära handlanden. Även om staten Israels judiska invånare förvisso tillhör Guds egendomsfolk (liksom alla judar på andra håll i världen), betyder inte det att allt den moderna judiska staten Israel gör är rätt - lika lite som Guds egendomsfolk på bibelns tid, Israels folk, alltid följde Guds vilja.
(Dessutom måste vi komma ihåg att även om den stat som bildades i Mellanöstern 1948 fick namnet Israel, så är den inte identisk med det Israel - det folk bestående av 12 stammar - som bibeln och Gamla testamentets profetior talar om. Det hade varit mindre förvillande om man gett den moderna judiska staten namnet Juda eller Judeen, vilket är vad judarna i forna tider alltid kallade sitt land. Det var också vad man först planerade att kalla dagens Israel.)
Gud utsåg visserligen Israel till en förebild, men det var en förebild på gott och ont. Genom dem skulle han visa världen vad som blev konsekvenserna av att följa Guds vilja - och att bryta mot den. Under århundradenas lopp har Guds egendomsfolk gång på gång handlat på ett sätt som stått helt i strid med Guds vilja. Varje gång har konsekvenserna blivit svåra. Och bibeln berättar att i den yttersta tiden kommer Israel än en gång att få lida - denna gång av en "vedermöda" utan motstycke.
Kanske är det så att bland de skyldiga till att Jerusalems invånare får se sin stad "omringad av härar" (som Jesus uttryckte det i sitt svar på lärjungarnas fråga om händelserna omedelbart före Människosonens återkomst) finns judiska politiska och militära ledare som - liksom så många andra judiska ledare redan på bibelns tid - har vänt Gud ryggen och i stället låter sig styras av hat, girighet och hämndlystnad.
Ska vi då inte be för Israels folk? Jo, självklart! Vi har större anledning än någonsin att be för dem. Vi ska be för Israels folk och vi ska välsigna judarnas strävan efter ett liv i trygghet. Men det innebär inte att vi nödvändigtvis måste välsigna varje regering i staten Israel oavsett hur den agerar. Det innebär inte att vi måste stödja varje judisk regeringschef i hans politiska/militära strävanden. Och det innebär inte heller att vi inte också ska be för det arabiska folket i Palestina och välsigna palestiniernas strävan efter ett liv i trygghet.
För vi ska komma ihåg att Gud inte lyssnar till en bön som också rymmer hat mot någon människa. Jesus betonade att om vi har något otalt med vår broder, så ska vi bli vän med honom först innan vi ber. I den andan ska vi be - be för judarna i Israel och för araberna i Palestina.
Vi ska be att inga människor ska behöva se sina hem förstörda och sina anhöriga lemlästade och dödade - vare sig av desperata självmordsbombares sprängmedel eller av soldaters granater. Be att unga män ska slippa beordras att gå in på ockuperade områden och förstöra vad oskyldiga människor byggt upp - eller drivas att offra sitt liv i förhoppning om att kunna ge sitt folk frihet. Be att människor ska slippa leva i skräck för ockupanters vapen och frihetskämpars sprängladdningar, be att hatet inte fortsätter att breda ut sig, be att folket förlitar sig på Gud (vare sig de kallar honom Elohim eller Allah) i stället för på vapen - och vara förvissade om att Gud står fast vid sina löften.
Abrahams barn kommer att få det land som Gud har lovat dem. Israels folk kommer att få leva i fred och trygghet. Den dag de verkligen visar att de är Abrahams barn och är beredda att följa Guds vilja. Och det kommer de att göra!
Profetiorna - "historia skriven på förhand", som någon kallade dem - säger att Israels folk, hela Israels folk (inte bara judarna), kommer att återvända till det land som Gud lovade Abraham.
Den dag Människosonen kommer på himmelens skyar - så som profeten Daniel skrev i sin bok (Dan 7:13-14) - kommer Israels barn att ta emot honom som Messias.
"Han ska skaffa rätt och rättfärdighet på jorden. I de dagarna ska Juda bli frälst och Jerusalem bo i trygghet" (Jer 33:16)
Den dagen kommer Abrahams barn att återvända och ta det land i besittning som Gud en gång lovade deras förfader.
"På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.... Se, jag ska föra dem från landet i norr och samla dem från jordens yttersta hörn... I en stor skara ska de komma tillbaka hit... De ska komma och jubla på Sions höjd" (Jer 31:1,8,12)"Jag ska hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land" (Hes 36:24)
"Då skall [jag] sluta ett nytt förbund med Israels hus [de tio nordliga stammarna] och med Juda hus [Juda stam, dvs judarna, och Benjamins stam]... Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan" (Jer 31:31,33)
Den dagen kommer Israels folk att få njuta av de välsignelser som Gud utlovat, tillsammans med alla de andra som också är Abrahams sanna barn genom tron på Gud (Gal 3:7), oavsett om de är födda som judar eller araber eller tillhör något annat folk.
Den dagen kommer judarna att få leva i löftets land tillsammans med palestinier, egypter, libaneser, syrier, irakier, iranier och jordanier. Och de kommer alla att leva i fred, för hela landet kommer att vara deras.
Men dessförinnan kommer de judar som redan återvänt till "Löftets land" och Jerusalem att få uppleva en vedermöda som aldrig tidigare varit!
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|