Svar: Det finns ingen konflikt.
Den "första skapelseberättelsen" (om vi ska kalla den så) beskriver i dag-för-dag-form hur livet successivt uppfyllde jorden. Sist av allt beskrivs människans skapelse. Den andra berättelsen handlar om vad som hände efter människans skapelse, efter det att Gud placerat henne i "lustgården" i området Eden, där det naturligtvis redan fanns växter och djur (de hade ju skapats före människan). Här berättas att Gud konstaterade att människan behövde någon till hjälp och att han som "alternativ ett" förde fram djuren han "format av jord" till henne. Att djuren (och det faktum att Gud skapade även dem av materia från jorden) inte nämns förrän efter människan i berättelsen har ingenting med skapelseordningen att göra, utan beror bara på att hela kapitlet handlar om människan och berättar om hennes behov sett med människan som utgångspunkt.
(Det kanske är det inledande ordet "så" i vers 19 i Bibel 2000 som du uppfattar som ett "sedan". I Folkbibeln översätts vers 19 så här: "Herren Gud hade format alla markens djur och alla himlens fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se etc etc..." I den hebreiska grundtexten finns inte heller något "så". Däremot börjar alla verser, även vers 19, på ett poetiskt upprepande sätt med ordet "och", dvs vers 12: "Och guldet..., vers 13: "Och den andra floden...", vers 14: "Och den tredje floden...", vers 15: "Och Herren Gud tog människan..." Dessa "och" har man för läsbarhetens skull undvikit både i Bibel 2000 och i Folkbibeln.)
Det kan aldrig påpekas tillräckligt många gånger att bibeln inte är någon vetenskaplig skrift med någon vetenskaplig redogörelse för jordens, livets och människans tillkomst. Det var aldrig de bibliska författarnas syfte att åstadkomma någonting sådant. När de tecknade ner "skapelseberättelsen" för några tusen år sedan var det som en lovsång, en hyllning, till Skaparen och hans verk, på ett språk och med liknelser och "bilder" som var fullt förståeliga och gångbara bland ett primitivt nomadfolk på den tiden. Budskapet i skapelseberättelsen är att Gud är alltings skapare och att Gud skapade människan (hebr adam) till sin avbild men att hon valde att vända Gud ryggen och gå sin egen väg.
När bibelns författare exempelvis berättar om hur Gud formade människan av jord är det samma uttryckssätt som vi använder när vi i en beskrivning av evolutionen talar om hur "fiskarna en gång fick ben och gick upp på land" eller i en skildring av en kväll vid havet berättar om hur "den sjunkande solen med svepande penseldrag målade landskapet i vibrerande toner av guld och lila".
Ingetdera är naturligtvis avsett att uppfattas som en ordagrann, vetenskaplig redogörelse, utan som en kortfattat och fullt begriplig sammanfattning av vad som utspelades. Och dessutom sann. De första vattenorganismerna övergick faktiskt till att bli landvarelser. Solnedgången fick faktiskt naturen att skifta färg. Och människan är faktiskt skapad av jorden, av jordisk materia.
Man skulle förstås kunnat uttrycka samma saker på ett exakt, bokstavligt och vetenskapligt sätt med exakta redogörelser för solljusets brytning i atmosfären, förändringar i organismers DNA osv osv - men hade det blivit mer sant? Knappast. En sådan beskrivning hade visserligen varit mer vetenskapligt korrekt (sett ur dagens vetenskapliga perspektiv), men inte mer sann. Och den hade inte sagt läsaren ett dugg om den upplevelse betraktaren hade vid kvällshavet - eller den vördnad inför Skaparens storhet som bibelns inspirerade författare kände vid tanken på människans tillkomst.
Ett poetiskt uttryckssätt påverkar inte sanningshalten i innehållet. Vi kan rimligen inte lägga moderna normer för vetenskaplig exakthet på ett material som aldrig varit avsett att vara vetenskapligt exakt. Vi måste läsa ett material så som det är avsett att läsas. I det avseendet skiljer sig bibeln inte från annan litteratur. Och Bibeln är inte någon vetenskaplig redogörelse, utan människors försök att beskriva en verklighet som i många fall var omöjlig att beskriva med deras språk.
Följaktligen innehåller bibeln, precis som all annan litteratur, mängder av olika uttryckssätt, formuleringar och beskrivningar som inte är vetenskapligt exakta eller ska uppfattas som bokstavliga. Här finns inslag av poesi, bildspråk, liknelser, allegorier, symboler, eufemismer och ironier - alltsamman sådant som är en naturlig del av människans sätt att uttrycka och beskriva verkligheten. Det gör inte bibelns innehåll mindre sant. Tvärtom.
Men när vi läser bibeln är det viktigt att vi läser med en strävan att vilja förstå vad en författare vill säga, vad som är kärnan i hans budskap, vad som är avsikten med boken - precis som när vi studerar vilka andra böcker som helst som har sitt ursprung i främmande kulturer och främmande tider. Och bibelns uppgift är att beskriva Guds syfte med människan. Att bli Guds avbilder. Det är det grundtema som löper genom hela bibeln.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|