Svar: Vad det gäller synen på hur skapelseberättelsens sjudagarsindelning av Guds skapelseverk på jorden ska uppfattas, så finns det ingen "renlärig" syn. Somliga vill se den som en exakt beskrivning av skapelseförloppet, men den mest utbredda uppfattningen är att denna text skrevs som en mäktig poetisk hyllning till Skaparen och en lovsång och beskrivning av hans skapelse- och frälsningsverk. Inspirerad av Gud, men uttryckt på ett språk och med liknelser och "bilder" som var fullt förståeliga och gångbara bland ett primitivt nomadfolk för 3000 år sedan.
Här berättas i poetiska strofer om hur jordens atmosfär klarnade, hur stjärnorna, solen och månen åter kunde nå jorden med sitt ljus, hur växter och djur började sprida sig över den ödelagda jorden, och hur slutligen en varelse framträdde som skilde sig från alla andra organismer som levde och hade levt på den här planeten sedan den först började bära liv. En varelse som liksom allt annat var skapad "av jord", av fysisk materia från jorden, men besatt en andlig potential som nådde ut i evigheten. Människan.
Skapelseberättelsen ska alltså inte ses som en vetenskaplig beskrivning av händelseförloppet vid livets uppkomst på vår planet, vilket borde vara ganska självklart. Den tidens människor skulle varken ha förstått eller kunnat acceptera en sådan beskrivning. Dessutom vet vi ju att en vetenskaplig text snabbt blir föråldrad. Gårdagens "vetenskapliga sanningar" är inte dagens, och vi ska inte inbilla oss att dagens vetenskapliga sanningar är morgondagens. Men skapelseberättelsen blir inte föråldrad. Just genom att inte vara en "vetenskaplig beskrivning" kan den bära fram sitt budskap med samma kraft idag och om tusen år som den gjorde för 3000 år sedan. För oavsett hur vetenskapen förändras så förblir budskapet i skapelseberättelsen evigt sant: Att Gud är alltings skapare och att Gud skapade människan (hebr adam) till sin avbild men att hon valde att vända Gud ryggen och gå sin egen väg.
Vad det gäller just Darwin så är väl hans teori om de olika livsformernas utveckling en förhållandevis rimlig vetenskaplig beskrivning av själva förloppet vid livets utveckling på jorden, även om den naturligtvis har sina brister (vilket väl torde bero på att den formulerades i den moderna vetenskapens gryning).
Att det från början över huvud taget uppstod motsättningar mellan vetenskapen och religionen berodde givetvis på att det dessförinnan inte existerade någon vetenskaplig forskning i modern mening, utan folks världsbild i den "kristna" delen av världen baserade sig på vad man menade sig kunna utläsa och tolka fram ur bibeln. Därför kom i princip varje ny upptäckt att uppfattas som ett hot mot den bild av världen man hade, i stället för att tacksamt tas emot som en beskrivning och förklaring av den värld som Gud skapat. Det gällde även Darwins teorier.
Men i verkligheten finns det ingen konflikt mellan bibeln och Darwin teorier - lika lite som det finns någon konflikt mellan bibeln och Galileis upptäckter rörande vårt solsystem, mellan bibeln och Einsteins relativitetsteori, eller mellan bibeln och dagens genetiska upptäckter. Bibeln ger nämligen ingenstans någon vetenskaplig beskrivning av vår värld, varken av jordens eller livets uppkomst eller utveckling, vilket däremot är vad den fysiska, kemiska, biologiska etc forskningen gör.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|