Svar: Faktum är att vi just nu kan få en aning om hur Gud dömer oss och därmed också hur den yttersta domen kommer att gå till! Den första domen äger nämligen rum redan i dag...
"Ty nu är tiden inne för domen, och den börjar med Guds hus..." (1 Petr 4:17)
Det är nu Gud dömer alla de människor som han har kallat under "församlingens tid" (från Jesu himmelsfärd till hans återkomst) och som under denna tid har bestämt sig för att följa Kristus - "förstlingsskaran" eller "förstlingen" (Jakob 1:18) av alla de miljarder som slutligen kommer att få evigt liv.
Det är således tydligt att när Bibeln talar om "dom" och att "döma", så handlar det inte om ett "automatiskt" fördömande utan om ett kontinuerligt bedömande av individen under en längre tidsperiod.
Guds dom är helt enkelt en pågående period av prövningar och prov (1 Tess 2:4), en period som börjar med att han kallar människan till tro och "drar" henne till sig - något som enligt Jesus är en förutsättning för att någon över huvud taget ska kunna komma till honom:
"Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom" (Joh 6:44)
Från den stunden då Gud kallar en människa genom att väcka hennes tro är hon ansvarig för sina handlingar och sina beslut. Från den stunden börjar Gud bedöma henne. Och när det gäller den människa som kallas i dag pågår denna domsperiod tills hon dör eller till dess Människosonen kommer för att upprätta sitt rike (Upp 20:4). Och om hon har hållit fast vid Guds vilja intill änden, kommer hon att uppstå eller förvandlas till odödlighet vid Jesu återkomst och träda in i Guds rike (1 Tess 4:16-17).
Eftersom Gud inte är partisk (Rom 2:11) och inte gör skillnad på människor, kommer alla - oavsett när och var de lever eller har levt - att dömas på exakt samma sätt som församlingen som kallats i dag. Men deras dom äger rum tusen år senare (Upp 20:5-6).
Miljoner människor som levt och dött sedan urminnes tider, långt innan Guds förbund med Abraham. Miljoner som levt och dött i Asien, Afrika och på andra kontinenter och kanske någon gång hört talas om en främmande religion som kallas kristendom, men aldrig lärt känna den närmare. Miljoner människor som levt och dött i Kina, Indien, Japan, Sovjet och andra kommunistiska länder utan att någonsin ens ha hört talas om Gud. Miljoner människor som av uppfostran och kultur och miljö formats till attityder som gjort att de inte kunnat tro. Miljoner människor som fötts och dött innan de haft någon möjlighet att tro. Nu - tusen år efter den första uppståndelsen (de troendes uppståndelse till evigt liv) - är frälsningen stund inne för deras del.
När dessa människor uppstår är det i en värld som är "full av Herrens härlighets kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet" (Hab 2:14). Och nu får också de sin chans till evigt liv. Det är enda syftet med deras uppståndelse. Om inte Gud tänkt ge också dem denna möjlighet, kunde de lika gärna ha förblivit döda. Men Gud låter dem uppstå, för han vill att alla människor ska bli räddade och få evigt liv (1 Tim 2:4). Han vill att alla ska bli hans barn, hans avbilder - andliga evighetsvarelser precis som han.
Därför kommer nu "livets bok" att öppnas (Upp 20:12) och Gud kommer att kalla alla dessa människor och dra dem till sig, på samma sätt som "förstlingsskaran" - de som kallades och väcktes till insikt och tro under seklerna mellan Jesu jordiska verksamhet och hans återkomst. Liksom dessa kommer de att ställas inför valet att följa honom eller inte. Och liksom dessa kommer de att dömas "efter vad som står skrivet i böckerna", i den heliga skriften, Guds ord.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|