Svar: Till en början var faktiskt kristendomen ingen ny religion. Och Jesu lära var inte heller någon ny lära. Alla Jesu lärjungar - liksom Jesus själv - tillhörde den judiska religionen. Det enda som skilde dem från alla andra judar var att de trodde att den Messias (ett ord som betyder "Guds utvalde kung" och som på grekiska heter Chrestos/Kristus) som alla judar väntade på faktiskt hade kommit - och att det var Jesus.
Hela deras budskap gick ut på följande: "Den Messias som vi har väntat på har kommit. Han blev avrättad, men han uppstod igen och for upp till himlen. Dessförinnan lovade han att komma tillbaka för att upprätta sin 'gudsnation', sitt 'gudsrike', här på jorden. Om ni vill leva i hans rike så måste ni tro på hans ord, tro på att han är Messias och börja följa Guds vilja. Då kommer ni också att få en plats i himmelriket."
Det här var ett väldigt uppseendeväckande budskap. Judarna hade väntat på Messias i många hundra år. Och enligt de uträkningar man gjort med utgångspunkt från profetiorna var det just i den här vevan han skulle framträda. Nu hade han kommit.
Mängder av människor, till en början främst judarna som levde i "kolonier" runt Medelhavet (det var ju till dem de första missionsresorna gick), blev överlyckliga eftersom det innebar att Guds rike, som exempelvis profeten Jesaja talat om, snart skulle vara verklighet. Alla dessa judar som trodde att Jesus var Messias/Kristus kom att kallas för "kristna", och så småningom kom även ickejudar (de som bibeln kallar "hedningar") att tro på det fantastiska som ögonvittnena från Jerusalem berättade: att en avrättad människa hade uppstått igen, precis som han förutsagt, och att han hade lovat att komma tillbaka som världshärskare.
Överallt bildades det grupper av människor som trodde på de här judiska missionärernas budskap, och snart anslöt sig människor av allehanda nationaliteter. Redan omkring år 100 - dvs bara 70 år efter Jesu verksamhet - uppgick antalet kristna till drygt 300 000.
Samtidigt hade den judiska sektens tro börjat förvandlas till en helt ny religion. Dessutom hade Messiasgestalten bland många ickejudar genom gnostiskt och grekiskt inflytande fått en överton åt det andliga hållet (liksom även det kommande Gudsriket "förandligades"), och för många som inte visste något om den judiska Messiasförväntan och de gamla profetiorna hade ordet "Kristus" helt enkelt förvandlats från en titel till ett namn.
För ickejudarna - liksom för många människor i dag - var det ofta närmast omöjligt att förstå den verkliga innebörden i ordet Kristus (Messias), eftersom man i allmänhet inte kände till de gammaltestamentliga löftena från Gud om en kommande fredsfurste och världshärskare.
Genom att kristendomen blev en särskild religion kom den att omfatta allt färre judar. De första Jesustroende hade (i likhet med Jesus själv) inte haft en tanke på att lämna sin tro, judendomen, bara därför att de blivit övertygade om att Jesus var Messias. Tvärtom hade de sett Jesu framträdande som en verklig bekräftelse på sanningen i den tro som Gud uppenbarat för dem ända sedan Abrahams tid.
Men nu kom klyftan mellan den nya religionen - kristendomen - och den tro som Jesus själv som jude växt upp med att bli allt större, och till slut var banden avklippta. Och när tron på Jesus som Guds son inte längre var knuten till den judiska religionen kunde den börja breda ut sig på allvar.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|