Svar: Först av allt ska det sägas att alla psalmerna i ursprunglig mening är hymner. På hebreiska kallas Psaltaren som helhet för tehillim (dvs "hymnerna" eller "lovsångerna"). Alla psalmerna är ju egentligen lovsånger eller hyllningssånger till Gud - hymner till Guds ära.
I Israel och den kristna församlingen har man emellertid genom tiderna delat in dessa psalmer i olika grupper, såsom messianska psalmer, kungapsalmer, vishetspsalmer, tröstepsalmer, bönepsalmer, lovprisningspsalmer, klagopsalmer, tacksägelsepsalmer etc (som alltså finns spridda i de fem böcker som israeliterna redan ett par hundra år f Kr delade in Psaltaren i).
Psalm 136 har då betraktats som en lovsång, en lovprisningspsalm. Medan en tacksägelsepsalm (där man tackar Gud) riktar sig till Gud, så utgör den här psalmen en hyllningssång/lovsång till Skaparen med en uppmaning riktad till folket att tacka Gud.
I Folkbibeln har psalmen också rubriken "Lovsång till Herren för hans under".
Vad det gäller psalmernas tillkomst och användning så skrevs och sammanställdes ju inte Psaltaren i sin helhet på en gång, utan den första samlingen (som troligen utgjordes av psalmerna 1-72, dvs första och andra boken) tillkom på Davids/Salomos tid, dvs närmare 1000 år före Kristus. Därefter låg psalmdiktandet i stort sett nere i cirka 400 år (från den perioden härrör psalmerna 73-89, dvs tredje boken), tills det fick ett nytt uppsving under och närmast efter den babyloniska fångenskapen (500-talet f Kr), då den tredje och sista samlingen (psalm 90-150, dvs fjärde och femte boken) tillkom. En del av dessa psalmer skrevs således i Babylon och en del i Israel efter återkomsten.
Att en psalm tillhör en bestämd samling behöver emellertid inte betyda att den skrevs under den perioden. Psalm 90 anses exempelvis ha skrivits redan av Mose - trots att den ingår i den tredje samlingen.
Men de flesta psalmerna tillkom under Davids och Salomos tid (första och andra boken innehåller huvudsakligen Davidspsalmer, och dessutom finns det Davidspsalmer i den femte boken). Det var under kung David som sång- och musiklivet i Israel fick sitt stora genombrott. Inte mindre än 73 psalmer har tillskrivits honom. Flera av dem är djupt personliga och skildrar både sorg och glädje, kamp och seger.
Psalmerna användes flitigt i gudstjänsterna. Vissa av dem sjöngs av tradition vid särskilda högtider, vid påsken, pingsten, lövhyddohögtiden, på sabbatsdagen etc. Flera av dem är liturgiska, dvs avsedda att sjungas växelvis mellan präst och församling. Över huvud taget syftade psalmerna till att få församlingen att delta aktivt i gudstjänsten.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|