Vilka mötte den uppståndne Jesus först?

Svar: Jesu avrättning, begravningen, upptäckten att graven var tom och sedan mötet med den uppståndne var en chockartad upplevelse för alla. Ingen kan begära att någon ett antal år efteråt ska minnas och kunna redogöra, exakt i detalj, minut för minut, vad de själva - och än mindre vad andra personer -gjorde? 

Kvinnorna som varit vid den tomma graven gick ju inte i samlad flock till lärjungarna - och lärjungarna var inte heller samlade. Lärjungarna hade skingrats och höll sig gömda på olika håll efter korsfästelsen (de var ju misstänkta upprorsmakare), och kvinnorna gick givetvis åt olika håll för att leta reda på dem. 

Maria Magdalena hittade Johannes och Simon Petrus, berättade chockad om den tomma graven - och träffade sedan Jesus medan hon stod vid graven och grät. De andra kvinnorna sökte andra lärjungar på annat håll - och några av dem mötte Jesus medan de letade efter lärjungarna. Ingen av dem kunde rimligen veta den exakta tidpunkten då detta hände - de hade ju inga armbandsur på sig. Möjligen kunde de säga att något inträffade under fjärde nattväkten eller på morgonen, kanske vid första eller andra timmen (ifall solen gått upp). Och de hade ju absolut ingen möjlighet att veta - inte ens sedan de pratat med varandra - huruvida någon av dem, som befunnit sig på en annan plats, upplevt någonting före eller efter dem själva. Och det var heller inget som spelade någon roll för dem.

När Matteus, Markus och Johannes sammanställde evangelierna, utgick de dels från vad de själva varit med om och vad de fått berättat för sig av kvinnorna, av Petrus, Johannes och de övriga lärjungarna. Och Lukas baserade sig både på de tidigare nedskrivna skildringarna av Jesu verksamhet och på vittnesmål från ögonvittnen. Ingen av dem hade haft för avsikt - eller hade ens någon möjlighet - att göra en kronologisk framställning av händelseförloppet. Det viktiga i deras berättelse var inte heller vilken minut eller i vilken tidsordning händelserna utspelats, utan att det hänt, att graven var tom, att Jesus hade uppstått och att flera av kvinnorna i sällskapet, Emmausvandrarna, lärjungarna och många andra hade mött Jesus efter avrättningen.

Det är självklart att evangelisternas berättelser blir olika, därför att de grundar sig på vad olika människor berättat om vad just de upplevt, men de motsäger inte varandra, utan de skildrar olika personers upplevelser av samma händelser. På så sätt kompletterar de varandra.

När det gäller händelseförloppet i samband med upptäckten av den tomma graven och mötena med den uppståndne Jesus, så skulle man kanske enkelt kunna sammanfatta det ungefär så här (men OBS, det här är bara ett sätt att visa hur det kan ha gått till):

Tidigt på söndagsmorgonen, medan det fortfarande var mörkt, begav sig flera kvinnor - "som hade kommit tillsammans med Jesus från Galileen" (Luk 23:55) - till Jesu grav. Det är inte säkert att allihop gick dit tillsammans. Fyra av dem var i alla fall Maria från Magdala, Johanna, Salome och Jakobs mor Maria. Johannes nämner bara Maria Magdalena, men hennes ord om att "vi vet inte var de har lagt honom" visar att hon inte var ensam.

När de kom till graven var stenen bortrullad och även de romerska vakterna hade gett sig av. Graven var tom och en man i bländvita kläder (några av kvinnorna hade sett två män) berättade att Jesus uppstått (Luk 24:9) och uppmanade dem att berätta det för lärjungarna och säga åt dem att bege sig till Galileen.

Kvinnorna skyndade nu iväg från graven för att leta reda på lärjungarna, som ju skingrats åt olika håll efter korsfästelsen, och berätta för dem vad ängeln vid graven sagt.

Maria Magdalena fick tag på Simon Petrus och Johannes och berättade för dem att Jesu kropp var borttagen och att hon inte visste var den var. De båda lärjungarna sprang till graven och Maria följde efter dem. När de kom dit konstaterade de att den var tom, varefter de vände hem, men Maria dröjde sig kvar vid graven och stod där och grät av saknad (Joh 20:11). När hon stod där visade sig Jesus för henne och tröstade henne (Joh 20:14) - och Maria skyndade sig iväg för att berätta för lärjungarna att hon träffat Jesus och att han verkligen levde.

När hon senare mötte de andra kvinnorna fick hon veta att några av dem också hade träffat Jesus. Han hade kommit emot dem och och de hade chockade kastat sig ner på marken, men han hade lugnat dem och sagt åt dem att fortsätta och hälsa de övriga lärjungarna att de skulle bege sig till Galileen där han skulle ta kontakt med dem (Matt 28:8-10).

Kvinnorna berättade för lärjungarna både om den tomma graven och mötet med Jesus men blev - naturligtvis - inte trodda. Men längre fram på dagen sökte Jesus upp Simon Petrus (en händelse som det inte berättas närmare om någonstans i Bibeln), och på eftermiddagen gjorde Jesus sällskap med två lärjungar (som troligen inte tillhörde hans närmaste skara) som var på väg till byn Emmaus. (Luk 24:13-33). De vände hem och fick veta av de andra lärjungarna, som samlats efter att ha fått höra att Jesu grav var tom och just satt och åt, att Jesus visat sig för Simon (Luk 24:34). Och medan de pratade om vad som hänt kom Jesus dit och satte sig ner och åt tillsammans med dem (Luk 24:36-43 och Joh 20:19).

En vecka senare fick även Tomas ("tvivlaren"), som inte varit närvarande på söndagskvällen, träffa Jesus då Jesus kom till de församlade lärjungarna igen. Däremellan hade Jesus även sökt upp sin bror Jakob, som ju tidigare inte alls trott på Jesus men som nu givetvis blev övertygad - och blev en av ledarna för församlingen i Jerusalem.

Därefter var Jesus tillsammans med lärjungarna och undervisade dem i mer än månad och då var det många fler som träffade honom. Men exakt när och under vilka omständigheter nämns ingenstans.

Så kan det alltså ha gått till - och det finns ingenting i evangeliernas skildringar som motsäger det.

Thor-Leif Strindberg

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.