Svar: Det är nog inte många uttryck i bibeln som blivit så missförstådda ...
Först av allt ska det påpekas att när Paulus talar om "lagen" så syftar han på de tio bud som "förmedlades av änglar" (Apg 7:53) på berget Sinai - den Guds lag som Jesus sammanfattade i orden "Allt vad ni vill att människorna ska göra er, det ska ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna" (Matt 7:12) och som skulle kunna betraktas som något av en "grundlag" för hela mänskligheten. (De övriga förordningar som beskrivs så detaljerat i Moseböckerna är, som bibeln också klart och tydligt säger, "för förbundet med Israels folk" (3 Mos 26:46), dvs tidsbegränsade nationella lagar, förordningar för ett visst folk under en specifik tidsperiod.)
Men tillbaka till Paulus...
Aposteln säger faktiskt ingenstans att lagen är en förbannelse. När han talar om "lagens förbannelse" är det en formulering av samma slag som när vi talar om "kungens medalj", "prästens välsignelse", "husets tak" etc.
"Kungens medalj" betyder inte att kungen är en medalj.
"Prästens välsignelse" innebär inte att prästen är en välsignelse.
"Husets tak" betyder inte att huset är ett tak.
Formuleringen innebär naturligtvis att medaljen är någonting som kungen ger, välsignelsen är något som prästen uttalar, och taket är någonting som huset har.
Likaså betyder inte heller uttrycket "lagens förbannelse" att lagen är en förbannelse, utan att förbannelsen är något som lagen medför eller ger eller uttalar. "Lagens förbannelse" är följaktligen den förbannelse - de konsekvenser - som drabbar var och en som bryter mot lagen.
Och den förbannelse som enligt bibeln vilar över den människa som bryter mot Guds vilja, som finns formulerad i hans lag, är att hon tvingas se sitt liv begränsat till denna korta fysiska tillvaro och inte kan få det eviga liv som Gud ursprungligen avsåg då han skapade henne. Kort sagt: lagens förbannelse är döden.
Eftersom alla människor har syndat - eftersom ingen människa är fullkomlig utan alla har brutit mot Guds vilja i större eller mindre utsträckning - innebär det att "lagens förbannelse" vilar över oss alla människor. Döden är en konsekvens som ingen människa kan fly undan eller göra sig fri ifrån av egen kraft. Hur vi än beter oss, hur duktiga och välartade och andliga vi än försöker vara, så har vi våra synder "i bagaget" och Gud kan inte låta någon komma in i himmelriket som bär på denna "syndabörda" (för att använda ett gammalt uttryck).
Men vad Paulus säger är att Kristus räddar oss undan lagens förbannelse - räddar oss undan den död som är den oundvikliga konsekvensen av våra överträdelser av Guds lag, våra synder.
Tack vare Kristus får varje människa möjlighet att slippa undan lagens förbannelse för de "lagbrott" hon har begått. Tack vare Kristus får vi möjlighet att "börja på nytt", börja "från scratch" med ett nollställt "brottsregister". Vi blir helt enkelt fria från den förbannelse - det straff - som vilat över oss på grund av att vi brutit mot Guds vilja. Kristus befriar oss från lagens förbannelse.
Men innebär det att Guds lag sedan upphör att gälla? Innebär det att vi kan strunta i Guds vilja i fortsättningen? Innebär det att vi inte längre behöver följa Guds ord?
"Absolut inte!" skrev Paulus till församlingen i Rom. Lagen är ingen förbannelse. Den är en välsignelse. Den visar oss var vi handlar rätt och fel. Den påvisar vår synd! Och den visar oss att vi på egen hand, utan Guds hjälp, är oförmögna att följa hans vilja.
Naturligtvis kan vi inte fortsätta att bryta mot Guds vilja. Då hamnar vi ju under lagens förbannelse igen.
Vi kan jämföra det med vilket "brott och straff" som helst. Om vi avtjänar vårt straff eller betalar våra böter (eller om någon annan erbjuder sig att betala dem åt oss), eller om vi på något annat sätt - genom att vi genom nåd (genom att vi blir "benådade") blir fria från den "förbannelse" som lagen uttalade över vårt handlande, så innebär inte det att lagen upphör att gälla. Det innebär inte att vi i fortsättningen inte längre behöver ta hänsyn till lagen - fria att begå vilka handlingar vi behagar - utan det betyder att vi är fria från den dom som lagen uttalat över vårt tidigare handlande.
Genom Jesus kan varje människa bli frikänd (benådad) från konsekvenserna av sina brott mot Guds vilja. Genom sitt liv och sin död gjorde han det möjligt för varje människa att bli fri - inte från lagen, men från "lagens förbannelse" - den dom och det straff som vilar över oss alla på grund av våra tidigare synder, dvs våra brott mot Guds lag. Genom att acceptera Jesu erbjudande kan vi bli fria från vår "syndabörda".
Men om vi fortsätter som tidigare och med berått mod återgår till att bryta mot Guds lag - det bibeln kallar att "synda" - så hamnar vi än en gång under lagens förbannelse.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|