Svar: Bibeln säger klart och tydligt att Gud vill att alla människor ska bli räddade och få evigt liv (1 Tim 2:4) och att Jesus Kristus gav sig själv till lösen för alla (1 Tim 2:6), men den säger också att det endast är genom Jesu namn som människan kan få evigt liv (Apg 4:12) - och samtidigt vet vi ju att bara en bråkdel av alla människor någonsin har hört Jesu namn.
Så vad har då hänt - och vad kommer att hända - med de miljoner människor som levde på jorden innan Jesus föddes? De gamla egypterna, babylonierna - och alla Israels barn? Stenåldersmänniskorna, vikingarna...? Eller alla miljarder muslimer, buddister, hinduer etc som har levt under årtusendena och lever runtom i världen i dag? Den överväldigande majoriteten av dem har aldrig kommit i kontakt med Guds evangelium - och om de har gjort det, så har de genom sin uppväxt, sin fostran och sin omgivning fått lära sig att inte lyssna till detta "hädiska, hedniska prat".
Och vad händer med alla de bland oss som vuxit upp i ateistiska hem och bara inte kan tro att det finns någon Gud, eller de som omöjligt kan tänka sig att det finns en Gud när världen är så fylld av ondska, hat och lidande som den är? Eller de barn som dör innan de blivit gamla nog att förstå, tro och ta ställning...?
Är alla dessa människor chanslösa, hopplöst förlorade - faktiskt utan egen förskyllan? Är de dömda på förhand?
Knappast! Men hur kan vi då förena de här tankarna? Hur kan de undgå att gå förlorade när endast Jesu namn kan ge frälsning och de flesta av dem har levt och dött utan att ens någon gång ha hört Jesu namn?
Svaret är egentligen ganska enkelt. Gud har en annan tidtabell än vad vi människor ofta tänker oss, och det gäller både uppståndelsen och domen...
"Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna... Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv (dvs uppstå) genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom (dvs de som har Kristi ande, Rom 8:9)" (1 Kor 15:20-23)"De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år" (Upp 20:4)
Men vad händer med dem som inte tillhör Kristus? Svaret finns i nästa vers:
"De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått" (Upp 20:5)
Denna andra uppståndelsen omfattar resten av mänskligheten - alla de andra döda - de som aldrig fick någon verklig chans att börja gå den väg som leder till evigt liv. Det handlar om miljarder som levde och dog utan att någonsin höra talas om Kristus, eller som även om de hörde namnet aldrig förstod vad det innebar!
Bland dem finns alla de nyfödda, de spädbarn och småbarn som har dött under historiens lopp. Här finns de ofrälsta, de oräkneliga hundratals miljoner och miljarder människor som levde på platser som Irkutsk, Afghanistan, Niger, Rwanda, Indien, Kina, japan; människor som levde från tiden före syndafloden och fram till "slaget vid Harmageddon". Hunner, kelter, mayaindianer, azteker, incas och tolteker. Infödingsstammar i Afrika, boriginer i Australien och indianer i Amazonas. Vikingar från Norge och Island. Män och kvinnor, unga och gamla, goda och onda, från det gamla Babylon, Grekland, Amerika, Rom och Asien. Människor som aldrig visat något intresse för religion, som hånskrattat åt de kristna, som förföljt dem och dödat dem, ateister och agnostiker.
Tidernas grymmaste förbrytare och diktatorer kommer att bli levande igen: Nero, Hitler, Mussolini, Eichmann, Stalin.
Liksom dina nära och kära...
Hesekiel 37 handlar om denna uppståndelse på den kommande "domens dag". Profeten får i en vision se en dal som är fylld av ben. De här benen är helt förtorkade, och Gud frågar honom: "Du människobarn, kunna väl dessa ben åter bliva levande?" Profeten svarar: "Herre, Herre, du vet det." Sedan säger Gud till de döda benen:
"Se, jag skall låta (livs)ande komma in i eder, så att I åter bliven levande. Jag skall fästa senor vid eder och låta kött växa på eder och övertäcka eder med hud och giva eder ande, så att I åter bliven levande" (Hes 37:5-6). "Se, jag vill öppna edra gravar och hämta eder, mitt folk, upp ur edra gravar" (Hes 37:12)
Och så får Hesekiel se hur alla dessa uppstår till liv igen. Men medan den första uppståndelsen (de troendes uppståndelse) var till ett evigt andligt liv, är det här alltså en uppståndelse till fysiskt liv. Nu kommer nämligen dessa människor att få sin chans - samma möjlighet att förstå, tro och välja mellan liv och död, som hundratusentals andra fick i vår tid. För Gud gör ingen skillnad på människor... (Rom 2:11)!
De människor som uppstår efter tusenårsriket är inte chanslösa. De kommer att (be)dömas på samma sätt som de har dömts som uppstod till evigt liv vid Jesu återkomst, de som "tillhörde Jesus", hans församling. Och när och hur döms församlingen?
"Ty nu är tiden inne för domen, och den börjar med Guds hus" (1 Petr 4:17)
För dem som kommer till insikt om sanningen i dag, under "församlingens tid", är avgörandets stund nu. Då måste vi välja om vi ska följa Gud eller inte, välja om vi ska ta emot Jesus som vår frälsare, välja om vi ska överlämna oss i hans händer och låta hans ande leda oss - välja mellan evigt liv och evig död.
Och det blir ett beslut som blir avgörande för hela vår evighet.
(Och uppståndelsen efter tusenårsriket innebär inte någon möjlighet att vänta med beslutet - att fortsätta leva som vi gör i tro att vi ska få "en chans till" att omvända oss. Den dag vi förstår att Gud finns, att bibeln är Guds ord, att Jesus har dött för att vi ska få leva, den dagen måste vi fatta vårt beslut. Om vi förstår sanningen och "väntar" med beslutet om vi ska följa Gud eller inte, så kan konsekvensen bli ödesdiger. För i samma stund som vi bestämmer oss för att vänta, så gör vi vårt val...)
För dem som tillhör Guds hus, Guds församling, sker alltså domen nu (1 Petr 4:17) - under varje människas liv efter det att hon har förstått Guds ord, Jesu evangelium, och insett att det är sant! Och den möjligheten kommer också alla de andra att få.
"Ty jag, Herren, har icke förändrats..." (Mal 3:6)"Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet" (Hebr 13:8)
Och som sagt... Gud gör ingen skillnad på människor!
Gud kommer att öppna deras ögon och öron, så att de ser och hör och förstår Guds sanning. Det är faktiskt den enda anledningen till att de uppstår igen! Att de ska få lära känna sanningen och kunna omvända sig och få evigt liv! Annars skulle de lika gärna ha kunnat förbli döda!
Gud kommer att döma alla dessa människor på samma sätt som han dömer sin församling i dag. Gud har inget anseende till person. Han gör ingen skillnad på människor. Han behandlar alla lika. Han kommer inte att döma de här människorna annorlunda, på något annat sätt, än han dömer församlingen i dag.
Han dömer dem enligt bibeln - "böckerna". Det är den heliga skriften, de heliga böckerna, som dömer oss. Gud säger att vi döms dagligen från sidorna i hans heliga ord!
"Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den... Och jag såg de döda, höga och låga (bönder och furstar, fattiga och rika, slavar och kungar), stå inför tronen, och böckerna (grekiska biblia, varifrån vi fått ordet "bibel") öppnades" (Upp 20:11)
De döda som i Johannes framtidsvision står framför sin Far är alla de som dog utan att ha lärt känna Gud. Nu kommer de här oräkneliga miljonerna okunniga och många gånger primitiva och grymma människorna att få lära känna Gud.
Varje människa har en gudagiven rätt att kunna få evigt liv. Det är enbart därför Gud har skapat oss! Och varje människa har rätt att bedömas från samma utgångspunkt: Hur hon väljer den dag hon har kommit till insikt om Guds vilja...
Därför öppnar Gud bibelns böcker så att de kan förstås av de miljarder människor, som under sitt liv aldrig förstått eller trott på Guds ord.
Den här fysiska uppståndelsen är inte någon andra chans till frälsning. För de här människorna är det en första möjlighet att verkligen känna Skaparen. De kommer att lära känna honom på samma sätt som vi lär känna Honom i dag - genom att höra talas om, läsa, studera och lyssna till Guds ord! De kommer att få lära känna hans syfte med hela skapelsen och hans syfte med oss människor. De kommer att få gott om tid att lära känna Guds vägar.
För första gången i sitt liv kommer de att förstå Guds ord, undervisningen i bibeln. Dessa, som aldrig tidigare fått en chans att lära känna sanningen om Gud, Kristus och människans syfte, kommer äntligen att verkligen förstå Guds frälsningsplan så som den uppenbaras i bibelns böcker. Fria från Satans förvillelse kommer de att tro på det som står där och kunna fatta ett avgörande beslut baserat på fakta.
"Se, jag vill öppna edra gravar och hämta er... och I skolen förnimma att jag är Herren..." (Hes 37:13)
Och nu kommer Gud att erbjuda dem möjligheten att få evigt liv. Dessa människor, som aldrig tidigare har haft en reell möjlighet att göra något val, kommer att få sin första (och enda) chans att bestämma om de ska följa Gud eller inte - om de vill ha evigt liv eller inte.
Och resultatet kommer att bli uppriktig ånger och omvändelse hos alla dem som aldrig tidigare lärt känna Guds sanning. De flesta kommer att vilja gå Guds väg.De kommer att be honom om förlåtelse för vad de gjorde under sitt liv och Gud kommer att förlåta dem!
För många av dem kommer det förvisso att bli svårare än för andra att se sitt förflutna i ögonen och vända om till ett liv med Gud. Jesus sa det själv, när han vände sig till människorna från olika städer som fått höra hans budskap och sett hans underverk, men inte accepterat hans ord och omvänt sig, trots att de förstått att han var Messias:
"Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig i säck och aska. Men jag säger er: för Tyros och Sidon skall det bli lindrigare på domens dag än för er. Och du, Kafarnaum... om de underverk som har utförts i dig hade skett i Sodom (ett namn som var symbolen för ondska och gudlöshet), så hade staden stått kvar ännu i dag. Men jag säger er: för Sodoms land skall det bli lindrigare på domens dag än för dig." (Matt 11:21-24)
Invånarna i Sodom var inte troende. De trodde inte på Gud. Själva begreppet "Sodom och Gomorra" har i alla tider stått som symbol för ondska och gudlöshet. Men... deras hopp är inte ute. Jesus sa inte att den dag dessa människor uppstod till dom, så var det för att dömas till Gehennas (helvetets) eld. Tvärtom!
Han sa att på domens dag skulle det bli lindrigare för dem än för människorna i Betsaida och Kafarnaum. Varför? Därför att invånarna i de sistnämnda städerna hade hört evangelium, de hade sett Jesu under och de förstod att han var Messias. De trodde - men de lydde inte!
De forntida hedniska människorna i Tyros, Sidon, Sodom och Gomorra skulle ha omvänt sig om de bara sett Jesu under och hört hans förkunnelse. Nu fick de aldrig den möjligheten. Och därför låter Gud dem uppstå efter Tusenårsriket för att ge dem samma chans, samma möjlighet, samma "domsperiod" som människorna i Betsaida och Kafarnaum fick - och samma möjlighet som församlingens medlemmar får i dag!
"Och ännu en bok öppnades, Livets bok" (Upp 20:11)
Gud vill att alla hans barn ska få evigt liv och han kommer att ge alla som någonsin har levt en verklig chans - samma möjlighet - att bli hans likar för all evighet. Och när de som uppstår efter tusenårsriket - alla de hundratusentals, miljoner, miljarder människor som av olika omständigheter aldrig fått en verklig chans att lära känna Gud - fattar sitt beslut att följa Gud, kommer också de att få sina namn inskrivna i "Livets bok".
Den överväldigande majoriteten av alla människor kommer - när de väl inser sanningen och förstår Guds plan med oss människor - att välja livet. Och när domsperioden är slut förvandlas också de från förgänglighet till oförgänglighet - från en fysisk kropp till en andlig, odödlig kropp. Och därmed är Guds frälsningsplan för världen nästan fullbordad.
Det återstår bara en kategori människor. De som fullt medvetet tackat nej till den möjlighet Gud gett dem. De som förkastat Guds nåd och Jesu död för deras frälsning, de som - liksom de onda andarna (Jak 2:19) - förstår och tror evangelium men vägrar att följa Guds vilja. De som handlar i strid mot Guds vilja väl medvetna om att de därmed går miste om möjligheten till evigt liv. De som, trots att de är fullt införstådda med konsekvenserna, väljer att inte ta emot Guds erbjudande om evigt liv - oavsett om de fattar sitt beslut i dag, under tusenårsriket eller efter tusenårsriket.
För deras del återstår bara vad bibeln kallar "den andra döden" - den död som det inte finns någon uppståndelse från. Och därmed blir döden slutgiltig, definitiv.
Ingen människa har evigt liv inneboende i sig, utan det eviga livet är en gåva hon får av Gud (Rom 6:23), en gåva som Gud vill ge till alla sina barn. Därför låter han inte heller någon människa gå miste om det eviga livet på grund av okunnighet, ovetskap, oförstånd eller oförmåga att tro. Han låter inte någon människa gå förlorad därför att hon inte kan tro på honom eller lever i synd därför att hon är förvillad och förledd av "denna världens furste" eller andra förvillade och förledda människor.
Men Gud kan inte - hur gärna han än vill - rädda den människa undan evig död som inte vill följa honom, som handlar i strid mot hans vilja fastän hon vet att det är synd och vet vad som blir den oundvikliga följden av detta - den som helt enkelt tackar nej till Guds erbjudande och fortsätter leva ett liv som hon vet leder till evig död - dvs väljer evig död framför evigt liv.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|