Svar: De bibelställen du syftar på är några av de många föreskrifter som ingår i den lagsamling Mose nedtecknade för det israelitiska folket för 3500 år sedan. De här lagarna var onekligen ofta väldigt hårda, precis som i alla andra länder på den tiden (och i exempelvis många muslimska länder än i dag).Där finns bland annat dödsstraff för den som förbannade sina föräldrar, gjorde sig skyldig till otrohet eller hade sex med sin svärdotter, svärmor, någon av det egna könet eller ett djur. Samma sak gällde den prästdotter som blev prostituerad (hon skulle dessutom brännas!).
Incest skulle straffas med att den skyldige drevs ut ur landet, och det var också straffet för den som låg med en kvinna som hade mens, den som åt en blodig biff (!) eller utförde något arbete på försoningsdagen.
Vidare sa denna regelsamling att ingen som led av något handikapp - blindhet, hälta, puckelrygg, dvärgväxt, skabb, skadade testiklar etc - fick vara präst. En präst fick inte heller klippa håret vid tinningarna eller klippa skägget (och att ha vita möss eller ödlor som husdjur var uteslutet). Om någon behövde en slav gick det bra att köpa ett barn av någon invandrare eller flykting!
Men - det framgår också klart av 3 Mos 26:46 att den här lagsamlingen gällde just (och uteslutande) det israelitiska folket för tre och ett halvt årtusende sedan:
"Dessa är de bud, stadgar och lagar för förbundet mellan Herren och israeliterna som Herren gav på Sinaiberget och som förmedlades av Mose."
Den mosaiska lagen är alltså ett exempel på hur Guds stora "grundlag för mänskligheten" - de tio budorden - anpassades till ett nomadiskt herdefolks förhållanden, deras aktuella omständigheter och deras mognad för tre och ett halvt årtusende sedan. Den gällde varken deras grannfolk eller några andra folk, vare sig då eller senare, utan endast Israels folk där och då.
Redan på Gamla testamentets tid betonades de här stadgarnas begränsade karaktär, då profeterna talade om hur Gud en dag skulle sända en Messias och upprätta ett nytt förbund, då Guds vilja inte längre var skriven på tavlor av sten utan skulle skrivas i människors hjärtan.
I och med Messias ankomst hade det gamla förbundet med alla sina specifika regler och stadgar spelat ut sin roll och fullkomnats i ett utvidgat förbund som inte bara omfattade ett litet folk i Mellanöstern utan hela mänskligheten, varje människa, oavsett om hon var israelit eller tillhörde något annat folk. Det var ett förbund som man inte tillhörde på grund av sin fysiska härstamning, utan på grund av sitt andliga släktskap med israeliternas förfader Abraham - sin tro på Gud och sin vilja att följa Messias (Kristus) och acceptera honom som sin herre. Messias själv - Jesus från Nasaret - sammanfattade detta messianska förbunds ”bud, stadgar och lagar” i orden: ”Älska Gud över allt annat och din medmänniska som dig själv!”
Och det är det bud - den ”lag” - som gäller för oss kristna i dag.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|