Svar: På Jesu tid var Palestina ockuperat av Rom. Det var år 63 f Kr som det framväxande romarriket grep makten och Judéen förvandlades till en romersk provins med en infödd lydkonung vid namn Herodes den Store, tillsatt av den romerske kejsaren Augustus. Huvudansvaret för landets styrelse, liksom för samtliga militära och juridiska angelägenheter, hade den romerske prokuratorn (landshövdingen), som hade sitt högkvarter i staden Caesarea vid Medelhavskusten. Vid tiden för Jesu verksamhet hette han Pontius Pilatus.
Många hundra år tidigare hade de gammaltestamentliga (judiska) profeterna förklarat att Gud skulle sända en "messias", en befriare, som skulle komma och rädda Israels folk undan allt förtryck och upprätta en nation styrd av Guds lagar - ett "himmelrike" eller "gudsrike" - som skulle bestå i evighet. På Jesu tid rådde en utbredd förväntan att denne utlovade befriare snart skulle komma och göra slut på allt förtryck, driva ut romarna och förverkliga det utlovade "himmelriket på jorden".
När Jesus började sin verksamhet var hans huvudbudskap: "Omvänd er! Himmelriket är nära!" Dvs - tiden var snart inne då profetiorna skulle gå i uppfyllelse. Guds rike var nära, och den som ville ha en del i riket måste "vända om", ta Guds ord på allvar och börja leva enligt Guds vilja.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|