Svar: Gud behöver inte vår kärlek eller våra böner för sin egen skull, utan för att han ska kunna ge oss evigt liv. Vår kärlek och våra böner är vår bekräftelse på att vi accepterar honom som vår Herre och vill följa honom - vilket är förutsättningen för att han ska kunna förvandla oss till odödliga, andliga varelser. Han behöver alltså vår kärlek och våra böner för vår skull!
När Gud skapade människan gjorde han det med ett enda, klart uttalat syfte. En enda målsättning. Att skapa sin avbild (1 Mos 1:26). Inte i någon sorts bildlig bemärkelse, utan bokstavligen. En varelse som var lik honom i alla avseenden, på samma sätt som våra barn är lika oss. Och liksom våra barn är dödliga varelser av kött och blod precis som vi, avsåg Gud att hans barn skulle bli odödliga varelser av ande - precis som han (Joh 4:24). Varelser med evigt liv (Joh 5:26). Varelser med alla de egenskaper som karakteriserar Gud.
Det är inte lätt att beskriva Guds person, men de ord som bibeln använder är ändå talande - höghet, helighet, rättfärdighet, tålamod, medkänsla, vänlighet, mildhet, ödmjukhet, självbehärskning, kunskap, visdom, insikt och målmedvetenhet... allt sammanfattat i begreppet kärlek (1 Joh 4:16).
Kort sagt - Gud besitter en fullkomlig karaktär (Job 11:7) och Guds avsikt var - och är - att skapa lika fullkomliga barn (Matt 5:48), individer med samma fullkomliga karaktär som han själv (1 Joh 3:2), odödliga individer som fungerar i total harmoni med de eviga principer, de eviga orubbliga lagar, som han lagt ner i hela sin skapelse och som styr hela universum. Individer som liksom han själv existerar för evigt.
Men hur allsmäktig Gud än är så kan han inte skapa individer med färdig, helig, fullkomlig, gudomlig karaktär, eftersom karaktär är något som måste utvecklas. Karaktär är ju just förmågan att välja det som är rätt och gudomlig karaktär är resultatet av en självständig individs fritt valda beslut att gå rätt väg, att följa Guds vilja, att välja det goda framför det onda, att stå emot frestelser, att hysa kärlek och medkänsla och liksom Gud själv existera i total samklang med de grundläggande universella principer som upprätthåller hela den kosmiska harmonin.
Gud kan följaktligen inte göra människan odödlig, ge henne evigt liv, förrän hon först av egen fri vilja fattat ett definitivt beslut att följa Honom, att låta sig ledas av Honom, att ta emot Guds ande och låta den förena sig med hennes själ (1 Kor 6:17), bli en del av hennes jag och forma det (Ef 4:23) mer och mer i samklang med Guds väsen, Guds vilja - till dess hon är Guds andliga avbild (1 Joh 3:2), ett med de eviga lagar som Gud har lagt ner i sin skapelse sedan tidernas begynnelse, den gudomliga vilja (Fil 2:13) som upprätthåller hela universum.
När vi fattar vårt definitiva beslut att acceptera Jesus som Messias - när vi beslutar oss för att i fortsättningen gå i Jesu fotspår och låta Gud bestämma över vårt liv och forma oss så som han från början har avsett att forma oss - då ger han oss sin Heliga ande och därmed börjar vi förvandlas. Guds ande förenar sig med vår själ, blir en del av vårt jag och formar det mer och mer i samklang med Guds väsen och hjälper oss att följa Guds vilja och leva så som Jesus gjorde.
Från den stunden vi får Guds ande tillhör vi Kristus och om vi har den heliga Anden inom oss när vi dör, så kommer vi att uppstå till evigt, andligt liv som Guds sanna avbilder, lika honom, "födda på nytt" som Guds söner och döttrar - precis så som Jesus gjorde. Precis så som Guds avsikt har varit hela tiden ända sedan han fattade sitt beslut:
"Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss!"
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|