Svar: År 1897 och 1903 påträffade forskarna professor B.P.Grenfell och A.S. Hunt mängder av papyrusmanuskript i ruinerna efter den forna staden Oxyrhynchus 20 mil söder om Kairo i Egypten. Bland dem fanns fragment med grekiska texter som innehöll ord som man kände igen från evangelierna i bibeln. Grenfell och Hunt daterade papyrerna till slutet av 100-talet och början av 200-talet.
År 1945 hittade man så i egyptiska Nag Hammadi en komplett version av en skrift som man tidigare bara hört talas om och som gick under benämningen "Thomasevangeliet". Det var egentligen inte alls något evangelium i den gängse bemärkelsen - dvs en berättelse om Jesu liv och förkunnelse - utan en samling ord (logion = korta utsagor) som Jesus uppgavs ha uttalat.
Det visade sig nu att de fragment som Greenfell och Hunt hittat i slutet av förra seklet härrörde från samma text. Men medan fragmenten från Oxyrhynchos var skrivna på grekiska, var den fullständiga Nag Hammadi-versionen en översättning till det egyptiska språket koptiska och kunde dateras till omkring år 340.
De flesta forskare menar att Thomasevangeliet ursprungligen författades i Syrien på grekiska (eventuellt ännu tidigare på syriska eller t o m arameiska).
Vem som först gjorde den här sammanställningen av påstådda Jesusord är helt okänt, men den har fått sitt namn av det enkla faktum att den inleds med orden: "Detta är de hemliga ord som uttalades av den levande Jesus och nedtecknades av Didymos Judas Thomas". Ordet didymos är grekiska för tvilling, och det grekiska namnet Tomás är hämtat från arameiskans ord för tvilling, te'oma. Personens namn var alltså Judas och hans smeknamn "tvillingen" anges på två språk, dvs samma benämning som Johannes i sitt evangelium ger aposteln Tomas: "Thomas, som kallades Tvillingen (didymos)" (Joh 11:16). Följaktligen är det också den traditionella uppfattningen att det var lärjungen Thomas (dvs "tvivlaren") som skrev ner den samling Jesusord som kom att kallas Thomasevangeliet.
Huruvida så är fallet, eller om den verklige författaren bara önskade ge extra tyngd åt sin skrift genom att hänföra innehållet till ett känt namn (eller om det rör sig om en helt annan person som hette Judas Thomas och som nedtecknade vad han själv hört Jesus säga eller hört berättas att Jesus skulle ha sagt) kan man bara spekulera över.
Vad det gäller innehållet i Thomasevangeliet, så är det som sagt inte någon Jesusbiografi, utan bara en sammanställning av 114 uttalanden som författaren uppger att Jesus gjort. Under det första århundradet, under den kristna församlingens äldsta tid, fanns det många sådana samlingar av Jesusord. Och eftersom Jesu predikoverksamhet pågick under flera år, och han måste ha sagt massor av saker och även anvämt sig av samma eller likartade liknelser med lite olika ordalydelser vid olika tillfällen och på olika platser där olika människor hörde dem och återberättade dem eller skrev ner dem, är det helt naturligt att de här samlingarna av Jesusord var delvis lika och delvis skilde sig från varandra. Här spelade också de miljöer där orden traderades och där de här sammanställningarna växte fram,en stor roll.
När evangelierna skrevs, använde sig deras författare - förutom av egna minnen och samtal med människor som var ögonvittnen till Jesu verksamhet - också av andras nedtecknade berättelser om Jesus (där följaktligen den här sortens samlingar av Jesusord ingick).
Evangelisten Lukas bekräftar själv detta i inledningen till sin berättelse om Jesu liv:
"Många har redan sökt ge en samlad skildring av de stora händelser som ägt rum ibland oss, så som de har berättats för oss av dem som från första stund var ögonvittnen och blev ordets tjänare, och efter att grundligt ha satt mig in i allt ända från början har nu också jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det..." (Luk 1:1-3)
Det är följaktligen inte så underligt att man känner igen en del av Jesusorden i Thomasevangeliet från bibelns evangelier (även om inte ordalydelsen är exakt densamma). De flesta har dock inga paralleller i evangelierna. Det innebär naturligtvis inte att dessa "okända" uttalanden av Jesus nödvändigtvis är oäkta, men medan vi - när det gäller de Jesusord som finns i bibelns evangelier - har de bibliska evangelieförfattarnas egna upplevelser eller nära kontakter med personer som själva var Jesu lärjungar som grundval för trovärdigheten, finns det i fallet med Thomasevangeliet ingen sådan grund.
Vi har alltså i dag ingen som helst möjlighet att avgöra om några av de uttalanden som finns i det här manuskriptet, men inte återfinns i andra skrifter från samma tid, verkligen är Jesu egna ord.
Vilket värde har då Thomasevangeliet? Även om vi inte har någon möjlighet att bedöma huruvida något enda av orden verkligen en gång uttalats av Jesus, så utgör den här sammanställningen ett värdefullt historiskt tidsdokument, som ger en bild av synen på Jesu förkunnelse inom många av de församlingar som uppstod i kristendomens tidigaste skede. De här texterna, liksom andra liknande verk, spelade utan tvivel en stor roll och ägde stort anseende hos olika grupper (som i vissa fall, på grund av en annan läroutveckling än den traditionella kyrkans, längre fram skulle komma att bryta med fornkyrkan) och förkunnades på många håll som Jesu undervisning. Därmed är Thomasevangeliet ett av de viktigare manuskript som påträffats från den tidigaste kristenhetens historia.
För den som är intresserad av att läsa Thomasevangeliet finns det här i en översättning som baserar sig på T.O. Lambdins engelska översättning av den koptiska versionen av Thomasevangeliet, samt B.P. Grenfells, A.S. Hunts och B. Laytons översättningar av originaltexterna i fragmenten av den grekiska versionen som hittades i slutet av förra seklet.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|