Svar: Angående slaktoffren så var de här blodiga ritualerna något som fanns bland alla folk i Mellanöstern och på andra håll (och fortfarande förekommer i många delar av världen). De förekom även bland hebreerna långt innan folket fick de föreskrifter som vi kan läsa om i Moseböckerna, vilket framgår av att det här används en offerterminologi utan några förklaringar.
Det var alltså inte Gud som skapade offersystemet. Tvärtom innebar de föreskrifter som änglarna gav israeliterna genom Moses en begränsning av offrandet genom att bara tillåta att det utfördes på speciella platser, vid speciella tidpunkter, på ett speciellt sätt, av speciella personer och för speciella syften.
Längre fram förklarar också Gud genom profeten Hosea att han "vill se kärlek, inte slaktoffer, kunskap om Gud hellre än brännoffer" (Hos 6:6), något som också en av de skriftlärda upprepar - och Jesus instämmer i - vid deras samtal om vilket som är "det viktigaste budet" i Mark 12:33.
Vi ska också vara medvetna om att även om det var tusentals djur som slaktades i templet årligen, så var det ett litet antal i jämförelse med det totala antalet djur som dödades i landet. Tempelslakten utfördes dessutom på ett sätt som skulle medföra minsta möjliga lidande för djuren (vilket ju knappast är vad man kan säga om den slakt som förekommer på våra slakterier).
Slutligen innebar de "restriktioner" som offerlagarna innebar att det bara var i ett fåtal fall som hela djuret brändes. I de flesta fall brändes bara fettet på djuret och köttet överlämnades som mat åt prästerna eller åts i en gemenskapsmåltid där ägaren av offerdjuret, hans familj och andra gäster deltog.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|