Svar: Genom tiderna har det naturligtvis funnits enskilda med anknytning till den kristna kyrkan som trott på återfödelse. Och under de första århundradena e Kr fanns det, som du påpekar, mycket litteratur som uttryckte tro på reinkarnation (precis som det gör i dag).
Många av dem som kom till tro, när den kristna församlingen spred sig och vann anhängare utanför de judiska kretsarna, kom från en bakgrund där man trodde på reinkarnation. Bland grekerna var tron på själavandring utbredd. Det var följaktligen ofrånkomligt att de ickejudiska kristna (de s k "hednakristna") tog med sig sin tro in i församlingen. Det var ett av skälen till att församlingen efter en tid tvingades slå fast att de enda skrifter som skulle användas inom församlingens undervisning måste a) ha skrivits av apostlar eller deras lärjungar, b) ha funnits inom församlingen sedan de skrevs, c) överensstämma helt med Jesus och apostlarnas undervisning "ända från början".
Origenes, som betraktas som en av fornkyrkans mest inflytelserika teologer, var som så många andra starkt påverkad av grekisk filosofi. I sin bibeltolkning använde han en allegorisk metod för att hitta bibelordets inre mening och undvika texttolkningar som stred mot samtidens filosofiska världsbild. Över huvud taget strävade han efter att förena den kristna tron med platonismen.
Han skrev en rad böcker där han framställde både sina bibeltolkningar och sina egna privata funderingar. Många av hans resonemang - exempelvis hans väl utvecklade och väl formulerade syn på människans väsen - skilde sig emellertid både från den judiska tron och församlingens lära. I vissa fall var de oförenliga med den, vilket kom att leda till diskussioner och konflikter. Han menade till exempel att Sonen och Anden var underordnade Fadern, att världen existerat i evighet, att alla andar/själar var odödliga och tidigare existerat i evighet hos Gud i himlen. Genom ett "syndafall" från himlen hade de hamnat på olika existensnivåer. En del hade blivit änglar, en del demoner och en del människor. Men målet är, menade Origenes, att alla själar ska återvända till Gud och återförenas med honom ("alltings återställelse"). Även djävulen ska slutligen omvända sig och bli ett med Gud.
Däremot uttryckte han verkligen inte någon tro på reinkarnation. Uppfattningen att han skulle ha gjort det är en missuppfattning av hans lära om själens preexistens. I själva verket var han en av de kristna författare som skrev mest mot reinkarnationsläran och helt tog avstånd från uppfattningen att själen skulle återfödas till flera liv - vandra från kropp till kropp - här på jorden. Han påpekade på flera ställen i sina skrifter att detta var något som stred helt mot kyrkans tro.
I "Om Matteus" skrev han t ex år 249 om "själavandringens dogm, som är främmande för Guds kyrka och som inte har förts vidare genom apostlarna och inte heller har framlagt någonstans i Skrifterna". Och i "Mot Celsus" frågade han året innan: "Borde vi bota dem som har fallit i dårskapen att tro på själavandringen genom läkarnas undervisning?"
Inte heller bannlystes reinkarnationsläran vid något koncilium. Vad som hände år 543 på det kyrkomöte som då hölls i Konstantinopel (inte Jerusalem) var att man förkastade Origenes idé om själens preexistens och alltings återställelse. (Origenes läror hade aktualiserats på nytt sedan några munkar i Palestina förklarat sig vara anhängare av dem och börjat undervisa i dem, vilket resulterat i en hetsig lärostrid.) Det hela slutade alltså med att kyrkan uttryckligen förkastade origenismen.
Men även om Origenes hade trott på reinkarnation så hade inte den kristna tron - dvs Jesu undervisning och Bibelns undervisning om Jesus - "kommit i gungning". Det har funnits människor genom alla tider som har kallat sig kristna och haft de mest antikristna idéer. Mördare, slavhandlare, påvar, präster, kejsare, korstågsriddare och inflytelserika "kyrkofäder". Men att olika människor genom årtusendenas lopp, både före och efter Jesu verksamhetstid, både utanför och innanför församlingen, har haft (och har) olika egna filosofier kring människans ursprung och mål förändrar ju inte den kristna tron.
Kristendomen är tron på att Jesus var och är Messias och Guds son och att följaktligen hans ord är Guds ord och sanning. Och den undervisningen - som finns beskriven av dem som var ögonvittnen till hans verksamhet och har bevarats av församlingen ända sedan dess - förblir naturligtvis densamma oavsett vilka idéer som har förekommit bland olika människor genom tiderna.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|