Svar: Mikael (det hebreiska namnet betyder "Vem är som Gud?") är den ende ängel förutom Gabriel som finns omnämnd vid namn i bibeln, och den ende som kallas ärkeängel. Överallt framställs Mikael som änglavärldens store stridsman och inom den judiska traditionen betecknas Mikael som Israels folks särskilde skyddsängel. Första gången han omnämns i bibeln är i Daniels bok, där ängeln Gabriel berättar för Daniel:
"Perserrikets änglafurste gjorde motstånd mot mig under tjugoen dagar, men Mikael, en av de främsta änglafurstarna, kom till min hjälp, så att jag inte behövdes hos de persiska kungarna... Jag måste nu återuppta striden med Persiens änglafurste, och när jag drar ut kommer Greklands änglafurste. Mot dessa bistår mig ingen utom er änglafurste, Mikael, som stöder mig och ger hjälp och skydd" (Dan 10:13,20-21)
Gabriel fortsätter med att berätta vad som står skrivet i "sanningens bok" om den yttersta tidens händelser och den svåra tid som kommer att föregå Messias ankomst och upprättandet av Guds rike på jorden:
"Då träder Mikael fram, den store änglafursten, han som beskyddar ditt folk" (Dan 12:1)
Även i Uppenbarelseboken, där aposteln Johannes redogör för den syn han hade, då Kristus uppenbarade för honom vad som skulle hända i ändens tid, finns ängeln Mikael omnämnd:
"Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken [Satan]. Och dragen och hans änglar stred,men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom" (Upp 12:7-9)
(Traditionen säger vidare att ängeln Mikael var en av de keruber som Gud placerade öster om Edens trädgård för att "vakta vägen till livets träd" med "det ljungande svärdet". Likaså har han ansetts vara den ängel som i Gamla testamentet kallas för "Herrens ängel" och som till exempel exempel "ställde sig i vägen för Bileam, där han kom ridande på sin åsna" och "tillintetgjorde 185 000 man i det assyriska lägret". I Judas brev hänvisar Judas till en gammal tradition om en tvist mellan Mikael och Satan rörande Mose kropp, en berättelse som också finns i den apokryfiska boken om Mose himmelsfärd. Och enligt den apokryfiska "Mose uppenbarelse" vaktar Mikael Evas kropp. Somliga bibeltolkare har menat att Mikael i själva verket var det namn som Kristus använde då han uppenbarade sig för Israels barn i Gamla testamentet, men något stöd för den uppfattningen finns inte i bibeln.)
Ända sedan apostlarnas tid har Mikael betraktats som den kristna församlingens specielle beskyddare. De grekiska kyrkofäderna satte honom överst bland änglarna, den förnämste i hela änglaskaran. Men medan det judiska folket såg Mikael som en himmelsk stridsman uppfattades han inom den kristna kyrkan i första hand som de sjukas speciella skyddsängel. Enligt traditionen fick Mikael en läkande källa att bryta fram i Chairotopa nära Kolosse, där alla sjuka som badade blev friska.
Ännu mer berömda är källorna som Mikael sägs ha skapat ur berget i Kolosse. Hedningarna riktade en ström mot Mikaels helgedom för att förstöra den, men ärkeängeln klöv klippan med en blixt för att skapa en ny väg för vattnet, och helgade för alltid vattnet som kom ur klyftan. Denna uppenbarelse ska enligt traditionen ha ägt rum ett par dennier efter Jesu himmelsfärd, och den grekiska kyrkan firar händelsen med en högtid den 6 september. Även i Pytien i Bitynien och på andra håll i Asien tillskrevs Mikael olika varma källor.
I Konstantinopel såg man också ängeln Mikael som den store himmelske läkaren. Hans främsta helgedom, Michaelion, fanns i Sosthenion cirka åtta mil söder om Konstantinopel där ärkeängeln sägs ha uppenbarat sig för kejsar Konstantin. De sjuka sov i denna kyrka på nätterna i väntan på att Mikael skulle uppenbara sig igen, och den 9 juni hade man en högtid till hans ära.
En annan berömd kyrka låg innanför stadsmurarna, vid kejsar Arkadius varma bad. Där firade man ärkeängeln den 8 november. Denna högtid spred sig inom hela den grekiska kyrkan och började även firas av de syriska, armeniska och koptiska kyrkorna. Den är numera den främsta "Mikaelsdagen" i Orienten.
De kristna i Egypten placerade sin livgivande flod, Nilen, under Mikaels beskydd. De antog den grekiska högtiden och firade den den 12 november.
I Europa började man på 600-talet fira den 29 september som en fest för Mikael - Mickelsmäss. Högtiden vann snabbt stor utbredning och blev mycket populär. Reformationen behöll Mickelsmäss som en fest till alla änglars ära. I Sverige förlades firandet till söndagen närmast efter den 29 september - den Helige Mikaels dag - som i hög grad har blivit till en "barnens och änglarnas dag". Bland de bibelställen som ofta tas upp är Mikaels kamp mot djävulen (Upp 12), Jesu ord om barnen "vars änglar i himlen alltid ser Faderns ansikte" (Matt 18), Jesu välsignelse av barnen (Mark 10), Jakobs dröm om änglastegen (1 Mos 28) och Daniels räddning ur lejongropen (Dan 6).
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|