Skyddsänglar

Svar:

"Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Faders ansikte" (Matt 18:10)

"Ingen olycka skall drabba dig... Ty han skall ge sina änglar befallning om dig att bevara dig på alla dina vägar" (Ps 91.10-11)

Själva ordet "skyddsängel" finns inte någonstans i Bibeln, men däremot förekommer det på mängder av ställen beskrivningar av hur änglar på olika sätt ingripit för att hjälpa och skydda människor.

Ända sedan de första människorna placerades på jorden har dessa kosmiska besökare varit synnerligen intresserade av och delaktiga i utvecklingen på vår planet. Att änglarna hyste stort engagemang i jordinvånarnas förehavanden, liksom att de många gånger var direkt inblandade i utvecklingen här, var något som man kände till bland många olika folk. Det framgår exempelvis av gamla babylonska och assyriska monument.

På British Museum finns en figur av en skyddsängel som en gång i tiden smyckade ett assyriskt palats. Nabopalassar, far till Nebukadnessar den store, sade: "Han [Marduk] sände av nåd en beskyddande gudomlighet [kerub] att gå vid min sida. Han skänkte mig framgång i allt jag gjorde."

Bibeln innehåller en rad berättelser om händelser där Guds budbärare (grekiska angelos betyder kort och gott "budbärare" eller "sändebud") ingripit för att skydda och rädda människor.

När Gud förstörde städerna Sodom och Gomorra räddade änglarna Lot undan den katastrof som förintade de båda städerna:

"I gryningen drev änglarna på Lot och sade: 'Skynda dig i väg och ta med dig din hustru och de båda döttrar du har här, så att du inte förintas när staden straffas.' Lot dröjde, men eftersom Herren ville skona honom, tog männen [änglarna] honom och hans hustru och de båda döttrarna och ledde dem ut ur staden och lämnade dem där" (1 Mos 19:15-16)

I 2 Mos 12-13 hjälper en ängel de israelitiska slavarna att fly ur Egypten, och när israeliterna hade fått de tio budorden vid berget Sinai och stod redo att dra vidare upp till det land som Gud "lovat Abraham, Isak och Jakob och svurit att ge åt deras ättlingar" (2 Mos 33:1) fick Moses det entydiga beskedet från Gud:

"Gå nu och led folket dit jag har sagt dig! Min ängel skall gå framför dig" (2 Mos 32:34)

I Andra konungaboken finns också en berättelse om hur änglarna skyddar Guds tjänare mot deras fiender:

"När kungen fått rapport om att Elisha befann sig i Dotan sände han dit hästar och vagnar och en stor truppstyrka. De kom på natten och belägrade staden. På morgonen, då gudsmannens tjänare kom ut, fick han se att staden var omringad av en truppstyrka med hästar och vagnar. 'Ack, herre, vad skall vi ta oss till?' ropade han. Elisha svarade: 'var inte rädd. Det är fler på vår sida än på deras.' Och han bad: 'Herre, öppna hans ögon så att han ser!' Då öppnade Herren tjänarens ögon och han såg att berget var fullt av hästar och vagnar av eld..." (2 Kon 6:14-17)

När juden Daniel under fångenskapen i Babylon avancerade till en hög politisk post, utsattes han för avundsjuka ministrars intriger. De lyckades att på religiösa grunder få honom dömd att kastats i lejongropen. Daniel undkom emellertid oskadd och gav själv förklaringen:

"Min Gud har sänt sin ängel. Han stängde till gapet på lejonen och de gjorde mig ingen skada" (Dan 6:22)

Vidare kan man nämna den ängel som sökte sig till Getsemane trädgård den natten då man jagade Jesus för att gripa och korsfästa honom:

"Själv drog han [Jesus] sig undan ifrån dem [lärjungarna], ungefär ett stenkast, föll på knä och bad: 'Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare ifrån mig. Men låt din vilja ske, inte min.' En ängel från himlen visade sig för honom och gav honom kraft" (Luk 22:41-43)

Och när översteprästen i Jerusalem och hans anhängare lät gripa och fängsla apostlarna ingrep änglarna återigen för att göra det möjligt för dem att fortsätta att förkunna evangeliet:

"Men en Herrens ängel öppnade på natten fängelsets portar och förde ut dem..." (Apg 5:19)

På samma sätt befriades aposteln Petrus när kung Herodes hade gripit honom:

"Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren fanns vakter som bevakade fängelset. Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. 'Skynda dig upp', sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer. Ängeln fortsatte: 'Ta på dig bältet och sandalerna.' Petrus lydde, och ängeln sade: 'Svep om dig manteln och följ mig.' Petrus följde med honom ut, men han förstod inte att det var verkligt, det som skedde genom ängeln, utan trodde att det var en syn. De passerade en vaktpost och sedan en till och kom till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. När de kom ut gick de gatan ner, och då försvann ängeln..." (Apg 11:6-10)

I alla de här fallen såg änglarna faktiskt ut precis som människor. Om det är den gestalt de har eller en gestalt de kan anta framgår inte av Bibeln. Men Hebreerbrevet säger att vi kan ha dessa utomjordiska besökare som gäster utan att ens veta om det, så kanske går de i dag i helt vanliga kläder, enligt vår tids mode, liksom de på den tiden vid sina besök på jorden bar kläder enligt den tidens och den världsdelens sedvänja, dvs långa klädnader (se t ex Mark 16:5 och Apg 1:10).

Thor-Leif Strindberg

Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:

Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.