Svar: Det här är ett välkänt problem...
I Lukas 22:7 står det:
"Så kom nu den dag i det osyrade brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet (dvs den 14 dagen i månaden Nisan)"
Sedan berättas om hur Jesus på kvällen åt påskmåltiden (varvid han också instiftade nattvarden) - och hur han rannsakades och korsfästes dagen därpå. De synoptiska evangelierna, Matteus, Markus och Lukas, ger alltså intrycket att Jesus dog efter påskmåltiden.
I Johannes 18:28 står det däremot om rättegången mot Jesus, som ju ägde rum dagen efter det att Jesus ätit påskmåltiden med sina lärjungar:
"Sedan förde de (översteprästens tjänare) Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet."
Här får man följaktligen intrycket att Jesus rannsakades och korsfästes före påskmåltiden. Det skulle alltså innebära att Jesus och lärjungarna åt sin påskmåltid en dag för tidigt.
Hur kan detta hänga ihop? Vad är sanningen?
För det första måste vi komma ihåg att enligt judiskt synsätt började dygnet när solen gick ner, dvs i turordning kväll-natt-morgon-dag-eftermiddag. Det här ställer naturligtvis till det lite för oss när vi läser Bibelns berättelser, eftersom vi har svårt att tänka oss att dygnet börjar vid solnedgången! Det innebär att när man talar om kvällen den 14 Nisan, så är det början av det dygnet.
För det andra måste vi komma ihåg vad som är bakgrunden till den judiska påsken. Denna högtid firades som bekant till minne av flykten från Egypten och den uppmaning som Israels barn fick att "mellan skymning och mörker", dvs på kvällen efter solnedgången men innan det blivit helt mörkt, den fjortonde dagen i månaden Nisan (alltså just då detta dygn började) slakta ett lamm, stryka blodet på dörrposten (för att undgå den dödsängel som skulle dra fram över Egypten och döda alla förstfödda), laga till lammet i all hast och äta det senare samma natt (2 Mos 12:6-8).
Påsken blev sedan den mest betydelsefulla årshögtiden. Enligt föreskrifterna skulle varje familj - precis som deras förfäder gjort i Egypten - slakta ett lamm efter solnedgången (dvs i början av) den 14 Nisan och äta det samma natt.
Om vi med detta i minnet tar en titt på evangelisternas redogörelser för Jesu sista måltid, så visar det sig plötsligt att det faktiskt inte finns några motsägelser...
När Lukas skriver: "Så kom nu den dag i det osyrade brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet (dvs den 14 Nisan)", måste vi följaktligen komma ihåg att dygnet börjar på kvällen, vid solnedgången.
När Jesu lärjungar frågade Jesus var man skulle tillreda lammet och äta påskmåltiden (Matt 26:17, Mark 14:12 och Luk 22:7-9) var det alltså kväll, precis i början av tillredelsedagen den 14 Nisan, "slaktdagen", som allmänt betraktades som den första dagen i påskhelgen/det osyrade brödets högtid (Mark 14:12), även om den egentliga helgen började först med den "stora sabbatsdagen" (Joh 19:31) nästa dag, dvs den 15 Nisan.
Jesus talade om för dem vem de skulle vända sig till, och lärjungarna gav sig iväg och gjorde i ordning måltiden.
Senare på kvällen, när lammet var klart, dvs fortfarande i början av den 14 Nisan, lade man sig till bords. Efter en stund tvättade Jesus lärjungarnas fötter och sedan åt man påskmåltiden, allt enligt Guds anvisningar till judarna vid flykten från Egypten.
Det var här Jesus gav påskmåltiden en ny innebörd, i och med att han sa att måltidens bröd och vin i fortsättningen skulle symbolisera hans kropp och hans blod, och förklarade för sina lärjungar att de inte längre skulle äta påskmåltiden till minne av uttåget ur Egypten och befrielsen från slaveriet under egypterna, utan i fortsättningen göra detta till hans åminnelse, till minne av Honom och befrielsen från slaveriet under synden!
När Judas lämnade sällskapet var det sent på kvällen, dvs fortfarande i början av 14 Nisan (dygnet var kanske 4-5 timmar gammalt).
Ytterligare en stund senare, efter det att Jesus sagt de avskedsord som finns i Joh 13:31-17:26 och man sjungit lovsången, begav sig allesamman - Jesus och lärjungarna - över Kidrons bäck och till Oljeberget. Där förråddes sedan Jesus av Judas och greps av den romerska vakten och översteprästernas tjänare som först förde honom till översteprästen Hannas och sedan (på natten den 14 Nisan) till översteprästen Kaifas.
Därefter tog man med sig Jesus till pretoriet och landshövdingen Pilatus. I detta sammanhang berättar Johannes att översteprästens tjänare inte följde med in i pretoriet, därför att de inte ville bli orenade genom att gå in i ett "hedniskt hus"(Joh 18:28).
(Många har alltså menat att det här skulle visa att Jesus rannsakades och korsfästes före påskmåltiden. Det skulle isåfall innebära att Jesus och lärjungarna åt sin påskmåltid en dag för tidigt. Vad det i själva verket handlar om är att översteprästens tjänare fortfarande inte hunnit äta påskmåltiden eftersom de varit ute med de romerska vakterna för att söka efter Jesus. Om det här hade utspelat sig på morgonen före den kväll då påskalammet skulle ätas, skulle deras ovilja att gå in i pretoriet ha varit helt obefogad. Isåfall skulle översteprästens tjänare nämligen ändå ha varit "rena" igen till kvällen eftersom den rituella orenheten bara varade till dagens slut, till solnedgången.)
Ytterligare några timmar senare, på morgonen den 14 Nisan, erbjöd sig Pilatus att frige en fånge, och på uppmaning av översteprästerna och de äldste begärde folket som samlats vid pretoriet att Barabbas skulle friges. Pilatus visade fram Jesus en sista gång och ställde frågan om han skulle korsfästa honom. Folkmassans svar blev "Ja!" och Jesus fördes bort till avrättningsplatsen, Golgata, där han korsfästes och dog "vid nionde timmen", alltså någon gång vid 3-4-tiden på eftermiddagen den 14 Nisan - samma dag som påskalammet slaktades och åts.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|