Svar: När det gäller tron skiljer sig den ortodoxa och den katolska kyrkan väldigt lite från varandra (ungefär som skillnaden mellan en pingst- och en missionsförsamling eller mellan Svenska kyrkan och baptisterna). Det är kanske inte så konstigt, eftersom de båda kyrkorna har ett gemensamt ursprung i den allra första kristna församlingen (lärjungarna som väntade på att Messias skulle komma tillbaka för att upprätta Guds rike) och länge utgjorde en enhet - den kristna kyrkan - oavsett var inom det väldiga romarriket församlingarna fanns.
Så småningom kom emellertid församlingarna i det romerska rikets västliga och östliga delar att glida ifrån varandra. Det berodde dels på att det romerska riket år 395 delades i ett östromerskt och ett västromerskt rike, men också på skillnader i fråga om språk, kultur och kynne. Skillnaderna var emellertid bara av organisatorisk och formmässig art. I den romersk-katolska kyrkan i väst hade man till exempel latin som gudstjänstspråk medan man i den öst-ortodoxa höll gudstjänsten på grekiska osv.
Men med tiden blev klyftan mellan kyrkorna i öst och väst allt större. Ett av de främsta skälen var att man i öst betraktade alla biskoparna i Rom, Konstantinopel, Alexandria, Jerusalem och syriska Antiochia som jämlikar (med biskopen i Rom, påven, som "den förste bland jämlikar", vilket i praktiken bara innebar att han fungerade som ordförande vid kyrkomötena). I västkyrkan menade man däremot att biskopen av Rom skulle ha exklusiv bestämmanderätt över de andra biskoparnas församlingar.
Den östliga kyrkan vägrade att erkänna påven som sitt överhuvud och år 1054 inträffade vad som fått benämningen "den stora schismen", då påven Leo IX i väst och patriarken Mikael I i öst bannlyste och utestängde varandra. Därmed var brytningen definitiv. Den kristna kyrkan delades upp i två kyrkor - den öst-ortodoxa och den romersk-katolska.
Den viktigaste skillnaden mellan den katolska och den ortodoxa kyrkan i dag är fortfarande synen på påvens roll. Den romersk-katolska kyrkan betraktar biskopen av Rom, dvs påven, som högste ledare för alla världens kristna, vilket innebär att alla romersk-katolska kyrkor i hela världen står under direkt ledning av påven. Den ortodoxa kyrkan accepterar däremot inte påvens överhöghet. Den har över huvud taget ingen central makt utan består av en gemenskap mellan självstyrande kyrkor i olika länder (grekisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa, bulgarisk-ortodoxa m.fl.) som alla har samma trosuppfattning, gudstjänstordning och regelsystem men var och en leds av sina respektive biskopar.
Läromässigt är det däremot ingen större skillnad (dogmen om Marias obefläckade avlelse som fastslogs av påven Pius IX år 1854 accepteras dock inte av den ortodoxa kyrkan, liksom inte heller den katolska läran om skärselden eller uppfattningen att Guds ande utgår även från Sonen), utan det är mest gudstjänstformen, olika rituella detaljer, utsmyckningar, reglerna för prästerna (ortodoxa präster kan vara gifta, medan de romersk-katolska prästerna måste leva i celibat) som skiljer sig.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|