Svar: I 1 Mosebok 14 berättas att när Abraham var på väg tillbaka till Hebron efter att ha besegrat kung Kedorlaomer och de kungar som anslutit sig till honom, passerade han staden Salem (som långt senare skulle komma att utgöra kärnan i Jerusalem). Stadens härskare, Melkisedek, som troligen också drabbats av de nu besegrade kungarnas förtryck, lät tacksamt bära ut bröd och vin till Abraham. Medan de åt uttalade prästkonungen en välsignelse över Abraham i "Gud den högstes, himlens och jordens skapares" namn. I gengäld gav Abraham honom en tiondel av det krigsbyte hans folk tagit från de allierade kungarna.
Vem var då egentligen denne Melkisedek?
Trots att han bara förekommer på detta enda ställe i Bibeln - liksom det förhållandet att han var en präst åt "Gud den Högste, himlens och jordens skapare" i ett område där de flesta folk dyrkade allehanda gudar - och bara omnämns på ytterligare två ställen (eller kanske just därför) har det uppstått många frågetecken kring honom, och det har skapats flera olika teorier och legender kring hans person.
Bland judarna var den allmänna synen att han var identisk med Noas son Sem. Han omnämns ganska ofta i litteratur från det Andra templets tid (efter den babyloniska fångenskapen i slutet av 500-talet f Kr).
I den etiopiska boken om Adam och Eva, som innehåller en säregen blandning av judiska och egyptiska element, beskrivs däremot Melkisedek som "Kanaans son". Här berättas om hur Noa uppmanar sin son Sem att "ta Melkisedek, som Gud har utvalt bland alla människor, och stå vid Adams döda kropp sedan den förts från arken till Jerusalem och fullgöra gudstjänsten inför Gud".
Ängeln Mikael smorde tog den då 15-årige Melkisedek till präst, förde honom till Jerusalem och sade åt hans far att inte dela mysteriet med någon mer än Sem, Noas son. Sem gav sig av, bärande på bröd och vin, och med ängelns hjälp förde han Adams kropp till Jerusalem. Där offrade Melkisedek brödet och vinet på altaret de byggt nära den plats där Adams kropp lagts, och sedan gav sig Sem av igen och lämnade pojken i ängelns beskydd. Ingen på jorden visste var Melkisedek fanns förrän slutligen Abraham mötte honom...
I de judiska Dödahavsrullarna, som härrör från tiden omkring vår tideräkning början, har den bibliska personen Melkisedek nästan helt förvandlats till en himmelsk gestalt.
Den grekisk-judiske filosofen Filon av Alexandria, som levde ungefär vid samma tid, behandlar Melkisedek allegoriskt. Han låter översteprästen Melkisedek representera Förnuftet, en fredlig och rättfärdig kung som regerar över den mänskliga organismen. Melkisedeks/Förnuftets motståndare är tyrannen Sinnet, krigets härskare som leder organismen in i ondska och överdriven tillfredsställelse av dess begär.
Omkring år 200 fanns det en sekt som kallade sig "melkisedekianer", som hävdade att Melkisedek var en medlare mellan Gud och änglarna och följaktligen stod över Kristus/Messias, som är medlare mellan Gud och människan.
I det koptiska gnostiska bibliotek från de första århundradena efter kristendomens uppkomst som påträffades i den egyptiska byn Nag Hammadi hittade man bland annat skriften "Melkisedek-traktaten". Även i den framställs Melkisedek som en himmelsk gestalt (liksom i Qumrantexterna), men här finns också inslag hämtade från kristendomen: Melkisedek sägs vara identisk med Jesus.
I en annan koptisk gnostisk text (som inte ingår i Nag Hammadi-fynden) framställs Melkisedek som ett himmelskt väsen med en prästerlig funktion. Här ber Jesus till Fadern att Melkisedek ska "föra Ljusjungfruns eldsdops vatten" till lärjungarna, vilket Melkisedek gör.
Ytterligare en koptisk gnostisk text från samma tid - en sammanställning av gnostiska traditioner - nämner Melkisedek. Här är alla spår av den bibliske Melkisedek borta och han beskrivs som ett himmelskt väsen vars uppgift är att samla in de renade ljuskornen från universum och ta dem till Ljusets skattkammare. Melkisedek har konflikter med arkonter, som förgör så många själar de kan, och med underjordens gudinna som håller själar fångna i sitt rike.
Även i kristna kretsar förekom det spekulationer kring Melkisedek, mycket på grund av det enda nytestamentliga omnämnandet av den gammaltestamentlige prästkonungen. Det är i Hebreerbrevet där Jesus Kristus presenteras som en "präst efter Melkisedeks sätt" (Hebr 4:14-7:28) och det bland annat sägs om Melkisedek att "hans dagar har ingen början, hans liv inget slut" (Heb 7:3).
En tanke som har framkommit några gånger i kyrkans historia är den du nämner, dvs att Melkisedek skulle ha varit en av Messias tidigare inkarnationer. Inte så att Jesus skulle ha fötts en gång tidigare som Melkisedek och sedan reinkarnerat som snickarsonen Jesus från Nasaret, utan man menade att den person i gudomen, "Ordet", som lät sig födas som Marias son Jesus skulle ha uppenbarat sig i mänsklig gestalt som den kanaaneiske prästen Melkisedek på Abrahams tid.
Men något stöd för de här olika tankarna och teorierna finns inte i Bibeln, utan det kräver ganska långtgående spekulationer och omtolkningar.
Den naturligaste och troligaste förklaringen är att Melkisedek inte alls var någon himmelsk uppenbarelse, utan helt enkelt var precis den han framställs som i Bibeln - en historisk gestalt bland många andra, en vanlig kung över staden Salem (det blivande Jerusalem) och dessutom (överste)präst. Det enda ovanliga med honom var att han, i denna miljö där man tillbad så många olika gudar, var präst åt den ende Guden - himmelens och jordens skapare - samma Gud som Abraham trodde på.
Detta gjorde honom unik. Och när David i sin psalm skulle beskriva den utlovade Messias, fredsfursten, inspirerades han att ta prästkonungen Melkisedek i Salem som ett exempel på hurdan Messias skulle vara: En jordisk kung med Jerusalem som sin huvudstad - och samtidigt präst "till evig tid":
"Herren [Fadern] sade till min Herre [Messias]: 'Sätt dig på min högra sida, till dess att jag har lagt dina fiender som en fotapall under dina fötter.' Din makts spira skall Herren sträcka ut från Sion, du skall härska mitt ibland dina fiender. Villigt kommer ditt folk när du samlar din här, i helig skrud kommer din unga skara inför dig, som daggen kommer ur morgonrodnadens sköte. Herren har svurit och skall inte ångra sig: 'Du är präst för evigt, på samma sätt som Melki-Sedek'" (Ps 110:1-4)
När sedan Paulus 1500 år senare skriver sitt brev till den hebreiska Jesustroende församlingen i Italien är det för att stärka dem i tron på att Jesus är Messias, Guds smorde konung och de troendes överstepräst för all evighet.
Med utgångspunkt från orden i Psaltaren - det enda stället i Gamla testamentet, förutom i berättelsen om Abraham, där Melkisedek omnämns - förklarar han hur Jesus kan vara överstepräst trots att han inte var levit (dvs av den prästerliga stammen) utan av Juda stam. Psaltaren säger ju uttryckligen att Messias inte ska vara präst enligt leviternas ordning utan enligt Melkisedeks. Och han visar på punkt efter punkt hur den gammaltestamentlige prästkonungen Melkisedek utgjorde en förebild till det nya förbundets centralgestalt - Messias - och hur Messias prästämbete är "efter Melkisedeks sätt" och inte av det levitiska slaget.
- Liksom Melkisedek kommer Messias att härska från staden (Jeru)Salem.
- Namnet på Melkisedeks stad var Salem (salaam, shalom) som betyder frid/fred. Melkisedek var således "fredens konung", och det är också vad Messias kommer att vara.
- Melkisedeks namn betyder "rättfärdig konung" (Melek betyder kung och sedek betyder rättfärdig), vilket också är vad de gammaltestamentliga profeterna sa att Messias namn ska vara.
- Liksom Melkisedek kommer Messias inte att vara enbart konung utan dessutom präst.
- Melkisedeks funktion som präst grundade sig, till skillnad från det gamla förbundets levitiska prästämbete, inte på något släktskap med Aron (det var inget som fallit på hans lott som ett arv från hans far). Det gäller även Messias.
- Bibeln berättar ingenting om Melkisedeks bakgrund, ursprung och släktförhållanden. Likaså är Kristus till av evighet och "hans dagar har ingen början".
- Medan det levitiska prästämbetet gick i arv till nya präster allt eftersom de gamla prästerna dog, gick Melkisedeks prästämbete aldrig i arv till någon, utan han var unik i sitt slag. Detsamma gäller Messias.
- Eftersom det inte står något i Bibeln om att Melkisedek dog och efterträddes av någon, så skriver Paulus: "Hans liv har inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid." (Hebr 7:1-3). På samma sätt förblir Kristus vår överstepräst för alltid.
Det faktum att Abraham, leviternas stamfader, gav Melkisedek tionde av sitt krigsbyte (Hebr 7:4-10) och att översteprästen välsignade honom visar att Melkisedek stod över Abraham och att följaktligen Melkisedeks prästämbete var förmer än leviternas, som ju var ättlingar till Abraham.
Genom att bli en överstepräst enligt den melkisediska ordningen fullkomnar Messias följaktligen den roll som leviterna - det gamla förbundets präster - har spelat i det gamla förbundet mellan Gud och Israels folk. Samtidigt fullkomnar han det gamla förbundet i det nya förbundet, som inte bara är ett förbund mellan Gud och Israels folk utan mellan Gud och hela mänskligheten. Ett förbund med en evig överstepräst...
"...som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna. Han måste inte som de andra översteprästerna dagligen offra först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv" (Heb 7:26)
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|