Svar: Det är många som har missförstått den uppenbarelse Petrus fick. Och vid första ögonkastet kan man onekligen lätt tro att den handlar om ren och oren mat. I själva verket är innebörden en helt annan. Faktum är att det här är en av de mest avgörande uppenbarelserna Gud gav till de första kristna. Det var den som förvandlade skaran av Jesustroende judar från en liten judisk sekt till en världsomfattande kristen församling...
Petrus fick denna uppenbarelse från Gud en dag strax före middagstid när han var försjunken i bön. I synen såg han hur en jättestor linneduk sänktes ner från himlen:
"Hängande i sina fyra hörn sänktes den ner på jorden, och i den fanns alla markens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. En röst sade till honom: 'Petrus, slakta och ät!'" (Apg 10:12)
I det stora skynket fanns alla sorters vilddjur, rovdjur, reptiler, insekter och asätare av alla slag: lejon, tigrar, sorkar, vildkatter, hyenor, apor, skunkar, ormar, ödlor, skorpioner och gamar... alltsamman djur som Gud en gång förklarat orena, oheliga och förkastliga som människoföda. Petrus var uppväxt med Guds ord och tio år tidigare hade han levt drygt tre år tillsammans med Jesus. Han visste mer än väl vad Gud sagt om rena och orena djur, och uppmaningen chockade honom. Hans reaktion var omedelbar och naturlig:
"Nej, nej, Herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent" (Apg 10:14)
Och från himlen hördes rösten svara:
"Vad Gud har förklarat för rent ska inte du anse vara orent" (Apg 10:15)
Det här upprepades tre gånger. Petrus stod frågande inför synen. Han förstod att den omöjligt kunde handla om djuren i linneduken, eftersom rösten talat om det som "Gud har förklarat för rent" - och de här djuren hade ju Gud förklarat orena. Uppenbarelsen måste alltså gälla något annat, något som Gud förklarat vara rent, men som människor (och även Petrus) klassat som orent. Men vad?
Tre gånger hade rösten från himlen upprepat samma sak: "Vad Gud har förklarat för rent ska inte du anse vara orent."
Vad Petrus inte visste var att dagen innan hade tre män begett sig från Cesarea till Joppe för att söka upp honom. De hade skickats dit av den romerske soldaten Kornelius, som var officer vid den italiska vaktavdelningen.
De tre männen var ickejudar, dvs hedningar, människor som i judarnas - och därmed även Petrus - ögon var orena. Det var till och med förbjudet för en jude att "umgås med en hedning eller besöka honom" (Apg 10:28). Därför tvekade Petrus att gå ner till de tre männen när de knackade på i huset där han bodde tillfälligt. Det var här Gud fick honom att förstå innebörden i den syn han haft:
"Petrus funderade ännu över synen, då Anden sade till honom: 'Här är tre män som söker dig. Gå genast ner, och tveka inte att följa med dem, det är jag som har sänt dem'" (Apg 10:19-20)
Nu förstod Petrus att Gud använt sig av den omtumlande uppenbarelsen för att förbereda honom inför mötet med de tre männen - de tre orena hedningarna. I Guds ögon var de inte orena. I Guds ögon är ingen människa oren. Han gör inte någon skillnad på olika folk och raser. För Gud är alla människor rena. Och därför ska inte heller någon människa betrakta en annan människa som oren, oavsett var hon är född, oavsett vilken ras hon tillhör eller vilken religion och tro hon bekänner sig till:
"Vad Gud har förklarat för rent ska inte du anse vara orent"
Gud hade ansett att stunden var kommen för det avgörande steget. Han hade genom sin ängel uppmanat Kornelius att sända tre män att be Petrus komma. När de tre männen var på väg hade Gud gett Petrus en uppenbarelse för att han inte skulle vända de "orena hedningarna" ryggen, utan följa med dem till Cesarea.
Och det första Petrus berättade för de människor som hade samlats hemma hos Kornelius var just vad Gud hade visat honom...
"Han sade till dem: 'Ni vet att det är förbjudet för en jude att umgås med en hedning eller besöka honom. Men mig har Gud visat att man inte ska kalla någon människa ohelig eller oren... Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör" (Apg 10:28,34-35)
Petrus fortsatte med att predika evangeliet för de församlade hedningarna...
"[Och] medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna" (Apg 10:44-45)
Från och med den stunden skulle evangeliet gå ut även till hedningarna (ickejudarna) och ingen skulle längre betraktas som oren och ovärdig att ta emot budskapet om Messias och Guds rike.
Det var innebörden i synen med de vilda djuren i linneduken!
Hur är det då med Guds uppdelning av djuren i rena och orena djur, ätliga och oätliga? Var det en uppdelning som bara var tillfällig och bara gällde israeliterna under deras ökenvandring, eller var det en faktisk förklaring från Skaparens sida att allt som lever och kryper helt enkelt inte är lämpligt som människoföda? Kan det vara så att Gud som skapade allt levande och konstruerade oss, gav mänskligheten de här befallningarna därför att han vet vilken föda som är hälsosam för oss och vilken mat som skadar oss - och därför att han ville se hur villiga vi var att följa hans ord för att vårda den kropp som han kallar "den helige Andens tempel" (1 Kor 6:19)?
Faktum är att Gud aldrig har gett människan några föreskrifter som inte varit för hennes eget bästa. Allt som Gud har förklarat vara syndigt, oheligt eller orent har varit sådant som skadar oss, kroppsligen eller andligen. Det enda skälet till att Gud för många tusen år sedan förbjöd Israels folk att äta vissa djur måste följaktligen ha varit att denna föda inte var nyttig eller rentav direkt skadlig. Och djurarter som var otjänliga som människoföda för några tusen år sedan torde knappast ha genomgått någon omfattande genetisk förändring och blivit hälsosam mat...
Och följaktligen finns det inte heller någonstans i Nya testamentet ens en antydan om att de djur som Gud en gång förklarat orena - ormar, kaniner, sniglar, hundar, spindlar, katter, råttor etc etc - plötsligt skulle ha blivit rena (nyttiga). Jesus säger ingenting om det. Petrus säger inget om det. Paulus säger inget om det. Ingen av Nya testamentets författare säger att de djur som Gud förklarat oätliga har blivit ätliga.
Tvärtom! Fortfarande tio år efter Jesu korsfästelse, uppståndelse och himmelsfärd hade Petrus aldrig ätit någonting orent (Apg 10:14). Och långt senare, i ett av sina allra sista brev, kritiserar han dem som kräver att man ska avstå från föda som Gud har skapat till att ätas (1 Tim 4:3). Dvs, inte oren mat, utan mat som skapats för att ätas! För allt som Gud har skapat till att ätas, det ska vi också äta. Ingenting av detta ska förkastas, utan accepteras som hälsosam och nyttig mat av dem som har fått ta del av sanningen.
Och om vi ser på profeten Jesajas beskrivning av de händelser som kommer att utspelas i den yttersta tiden, vid Jesu återkomst, så är det ingen tvekan om att Guds syn på rena och orena djur inte var något som bara var relevant för 4 000 år sedan:
"Ty se, Herren [Människosonen, Messias] skall komma med eld, och hans vagnar skall vara som en stormvind. Han skall låta sin vrede drabba med hetta och sitt straff med eldslågor. Ty med eld och med sitt svärd skall Herren gå till rätta med alla människor... de som äter svinkött och andra styggelser, ja, också möss, de skall alla förgås, säger Herren" (Jes 66:15-17)
Allt som lever och växer omkring oss är trots allt inte är avsett för mänsklig konsumtion. En del växter är hälsosamma - en del är giftiga. En del djur är nyttiga att äta -en del är skadliga, ja vissa bokstavligen dödliga. En del saker vi kan fylla magen med dödar snabbt - medan en del dödar långsamt efter att ha åsamkat kroppen skada under många år. Kanske är det faktiskt så att mängder av produkter som i olika delar av världen betraktas som mat - friterade musungar, hundar, katter, grisar, apor, ormar, kräftor etc - i själva verket varken är avsedda eller nyttiga för människan.
Isåfall är förteckningen över ren och oren föda inget annat än Skaparens instruktioner om vad hans blivande avbild skulle äta och vad som var "en styggelse" och otjänligt som människoföda. Och då kanske det rentav kan vara klokt att följa dem - inte av någon sorts blind laglydnad, utan av sunt förnuft. För vem kan veta bättre vad vi människor bör äta än den Gud som har designat och skapat den fantastiska konstruktion som vår kropp - den heliga Andens tempel - faktiskt är.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|