Svar: Först av allt, den mening som avses är ett uttryckssätt som naturligtvis inte är bokstavligt menat. Inte heller är det någon förbannelse man lägger på sig själv. Vad uttrycket betyder är enbart att man tar på sig skulden, ansvaret eller konsekvenserna för något, och det förekommer på flera ställen i bibeln, både i Gamla och Nya testamentet.
Att man i det här fallet använde just denna formulering berodde på att när Pilatus förklarade att han visserligen kunde låta avrätta Jesus om det var vad de judiska myndigheterna ville, men att det var något de själva fick ta eventuella konsekvenser av, så använde han uttrycket: "Jag är oskyldig till den här mannens blod." Dvs: "Jag tar inte på mig ansvaret för den här mannens död."
Och svaret blev naturligtvis: "Låt hans blod komma över oss och våra barn" - dvs "Vi tar på oss hela ansvaret! Bara korsfäst honom! Vi vill inte veta av honom! Bort med bedragaren!"
Det är helt uppenbart att det inte fanns något antijudiskt syfte hos Matteus när han skrev ner de här orden. Matteus var ju själv jude. Jesus var jude. Alla lärjungarna var judar. Alla människor i Jerusalem - utom romarna - var judar. Och naturligtvis var inte detta något som bokstavligen "hela folket" eller "alla" svarade samfällt i kör, utan Matteus använder uttrycket "alla" precis som en journalist kan göra då han skriver om en rockkonsert att "hela publiken jublade" och "alla dansade".
Vad Matteus menar är helt enkelt att han inte hörde några invändningar från något håll, utan att människorna runt omkring honom var eniga när de ropade åt Pilatus att "avrätta bluffmakaren". Lärjungarna vågade inte höja rösten och protestera.
De här ropen kom naturligtvis mest högljutt från prästerna och medlemmarna av Stora rådet som ju dömt Jesus och fört honom till Pilatus för att låta denne verkställa dödsstraffet. Men de hade inga svårigheter att hitta sympatisörer bland alla de besvikna människor som sett Jesus rida in i Jerusalem och varit övertygade om att han var Messias som skulle befria dem från den romerska ockupationsmakten.
Nu hade denne påstådde "Messias" gripits, ställts inför rätta, fällts av Stora rådet och stod där hjälplös bredvid Pilatus som den ynkliga bedragare han var. Som alltid vid påsken var Jerusalem fullt av besökare och stora folkskaror förvandlades lätt till en mobb eller pöbel som ropade "Korsfäst honom!".
Matteus, som bara noterade vad som hände runt omkring honom den där påsken, kunde väl aldrig ana att dessa rader (liksom andra texter i Nya testamentet som kritiserar "judarna") skulle komma att ge upphov till antisemitism, judeförföljelser och mord på otaliga judar under kommande sekler. För det blev verkligen konsekvensen. Den så kallade "kristna" kyrkan började tidigt med sina angrepp på Jesu landsmän, och när den så småningom lierade sig med staten (både i Rom och mängder av andra länder) blev resultatet omfattande förföljelser, landsförvisningar, tortyr och folkmord som strider fullkomligt mot allt vad juden Jesus lärde.
Vad man inte tänkte på - eller inte brydde sig om - var att när evangelieförfattarna och apostlarna kritiserade "judarna", så syftade de inte på folkslaget (de var ju själva judar), utan på det judiska politiska och religiösa etablissemanget, de judiska myndigheterna, landets ledare.
Thor-Leif Strindberg
Har du en egen fråga om Bibeln, kristendomen, kyrkan etc? Sök först i Allt om Bibelns omfattande arkiv:
Om du inte hittar svaret, skicka din fråga till
bibelfragan@alltombibeln.se så får du svar via email.
|
|